Gunilla Ohls har ett 40-årigt yrkesliv bakom sig. Den mesta av tiden har hon varit anställd vid Yle, många år i chefsposition.
– Ett par år före min pensionering bestämde jag mig för att tydligt meddela arbetskollegerna när jag kommer att lämna huset. Det gjorde jag också för min egen skull. Det kändes rätt att själv vara förberedd på att den dagen kommer, säger Ohls.
Gunilla Ohls säger att hon varit en mycket yrkesinriktad person. Därför var pensioneringen en ganska stor förändring för henne. Att tiden var inne mitt under pandemin hade både för- och nackdelar.
– Alla levde ju ett slags undantagsliv under pandemin, så jag var ju inte ensam om att stanna hemma, säger Ohls.
Å andra sidan uteblev alla resor som hon och hennes sambo hade planerat när de fick gemensam ledig tid.
– Men nu har tre år förflutit, vi har flyttat från huvudstadsregionen till Karis, jag har börjat sjunga i kör, gympa och så finns det tid att odla.
Gunilla Ohls berättar att hon ofta sätter väckarklockan att ringa, trots att hon egentligen inte skulle behöva göra det.
– Jag läser ännu noggrannare tidningarna nu och jag har tid för den där extra koppen kaffe på morgnarna, säger hon.
Samtalsgrupp för nyblivna pensionärer
För Gunilla Heerman, som varit hälsovårdare i över 35 år, kom pandemin också till undsättning, på sätt och vis.
– Jag fick fortsätta jobba en tid, i teamet som skötte de allmänna coronavaccineringarna. Det var fint att vara till nytta igen, säger hon.
Engagemanget i den lokala Folkhälsan-föreningen i Pojo har också gett ett innehåll i livet. Både för Heerman och för Ulla Sontag-Himmelroos.
– Jag kunde inte hoppa in i arbetsuppgifter under en dag eller två, det skulle ha krävt längre arbetssjok, berättar Sontag-Himmelroos, som jobbat som socialarbetare och skolkurator.
– Tanken på en samtalsgrupp för personer i den här situationen har grott hos mig. Folkhälsan nappade på idén och nu startar vi, säger Ulla Sontag-Himmelroos.
Sista anmälningsdagen är 1 mars och första gruppmötet hålls i Pojo den 11 mars.
– Vi är gruppledare, men det är deltagarna som får bestämma vilka frågor som är viktiga i det här livsskedet, säger både Sontag-Himmelroos och Heerman.
