– Kinas statsstyrda medier på engelska uppger att Finland och Sverige sökte Natomedlemskap efter påtryckningar från USA, alltså för att stärka USA:s roll i Europa och försvaga Kinas.
Det säger Yukai Zeng som är forskare vid Natos kompetenscenter för strategisk kommunikation i Riga.
Zeng, som är från Singapore, har gett ut en rapport som jämför hur Kina och Ryssland har beskrivit Finlands och Sveriges Natoansökningar i statsägda, engelskspråkiga medier.
Dit hör de kinesiska medierna People’s Daily Online, Xinhua, CGTN, China Daily och Global Times, och de ryska Sputnik och RT (Russia Today).
Det handlar med andra ord om vilka narrativ de två länderna vill sprida till en internationell publik.
Kina och Ryssland har samma vision om att utmana USA
Ett huvudtema i Yukai Zengs analys är om Kina har tagit över Rysslands aggressiva narrativ om Finlands och Sveriges Natoansökningar.
– Vi har inte hittat några tecken på att Rysslands narrativ har påverkat Kinas. Kina har motsatt sig att Nato utvidgas, men inte alls på ett aggressivt sätt som Ryssland gör.
De likheter som finns i Kinas och Rysslands sätt att beskriva Sveriges och Finlands Natomedlemskap beror inte på samarbete.
– Båda ländernas narrativ liknar varandra eftersom de har gemensamma intressen i globala säkerhetsfrågor. De har samma vision om att utmana USA:s geopolitiska dominans.
Så här målas Finland och Sverige upp i Kina och Ryssland
Det här är tydligt i synen på Sveriges Natoansökan. Där visar också Kina upp en irritation.
– Både Ryssland och Kina beskyller Sverige för att destabilisera Östersjöregionen för USA:s skull. Koranbränningarna tas upp som ett exempel på hur Sverige har underminerat Europas säkerhet.
Finlands Natoansökan beskrivs däremot i neutralare ordalag i kinesiska medier.
– Kinas sätt att kommentera Finlands Natomedlemskap är helt annorlunda än Rysslands. De kinesiska narrativen är mycket mjukare.
Kina beskriver inte Finlands Natomedlemskap som ett hot mot regionens säkerhet.
Snarare kan man säga att Kina känner en viss medkänsla för Finland.
– Problemet är, enligt Kina, främst att finländarna har gett upp en del av sin självständighet. Nu kommer Finland att tvingas huka för Natos krav.
Finland mer omtyckt i Kina
Enligt Yukai Zeng var det överraskande att se att Kina skulle utveckla så olika narrativ kring Finlands och Sveriges Natoprocesser.
– Vi hade väntat oss att Kina skulle se det här som en Natoutvidgning. För Kina är Nato ett verktyg för USA att styra världen med, så vi trodde att de skulle behandla båda länderna lika.
Att det inte blev så kan bero på att Kina och Sverige i många år har haft en ansträngd relation.
– Sverige har bland annat öppet och aktivt kritiserat Kina i frågor om mänskliga rättigheter. Finland har också tagit upp de mänskliga rättigheterna i samtal med Kina, men på ett mer diplomatiskt sätt.
Finland har länge haft rykte om sig att vara en mer pragmatisk samarbetspartner.
– Kina och Finland har haft en bra relation. Den bygger på handeln och Kina ser inga hinder att fortsätta ha en bra relation med Finland trots Natomedlemskapet.
Det är en annan stor skillnad mellan Ryssland och Kina. Ryssland har bränt sina broar i väst. Kina vill inte göra det.
Kina vill att vi ska förstå
Yukai Zeng poängterar att Peking inte har engelskspråkiga medier för att övertyga den internationella publiken att de kinesiska narrativen är de enda rätta.
– De vet att de inte kan göra det. Men de vill att vi ska höra dem eftersom de själva tror på dem. De vill att vi förstår deras världsbild.
Han påpekar att budskapen är olika när Kina vänder sig till en internationell publik än till det egna folket.
– Det finns dessutom två grupper utanför Kina de vill nå. Den ena är den kinesiska diasporan, som Peking inte vill förlora, och den andra är alla de människor som redan är kritiska mot USA och Nato.
