Skolklass efter skolklass anländer till en av de främsta stoltheterna i Singapore. Det är stekhett i solen, men flertalet av eleverna tycks uppskatta att vara på utflykt.
– Vi vill visa eleverna hur viktigt det är att spara på vatten. Här får de se vad staten har gjort för att förse Singaporeborna med dricksvatten, berättar klassläraren John Hsieh.
Stoltheten är dammen Marina Barrage som har uppförts vid mynningen av en havsvik. Längst in i viken reser sig skyskraporna i finanscentrumet, och bredvid dem ligger den gamla historiska stadskärnan.
– Förr översvämmades delar av Singapores centrum med jämna mellanrum. Tack vare dammen är det problemet ur världen, konstaterar den brittiska klimatforskaren Benjamin Horton.
Singapores existens står på spel
Horton förklarar att dammen har gjort det möjligt att fylla den stora viken med sötvatten. Det används för att lätta på den ständiga bristen på dricksvatten i Singapore.
Dammen är också försedd med starka pumpar. Med hjälp av dem kan man snabbt pumpa ut överlopps vatten i havet när ihållande tropiska skyfall har lett till att det har samlats för mycket vatten i viken.
Samtidigt hindrar dammen att havsvatten tränger in i viken. Horton konstaterar att det är av största vikt i ett land som Singapore.
– Hela en tredjedel av önationen ligger bara litet ovanför högvattnet. Klimatförändringarna är därför ett direkt hot mot landets existens, säger Horton, som i sju år har fungerat som professor vid ett universitet i Singapore.
Många länder förlorar sin sand
Horton konstaterar att regeringen har gjort klokt i att i god tid börja förbereda sig för följderna av att havsnivån stiger. Å andra sidan är han oroad över regeringens planer på att skydda Singapore genom att skapa konstgjorda öar utanför landets kust.
– En modell som går ut på att fylla igen havsområden för att få till stånd ny mark kan inte vara en lösning. Det gäller i synnerhet ifall verksamheten förstör naturen, säger han.
Horton förklarar att ofantliga mängder sand och annat fyllnadsmaterial måste användas för att åstadkomma nya öar. Singapore skulle importera sanden från andra länder i Sydostasien, Indien och eventuellt också från östra Afrika.
– Sandutvinningen skadar vanligen ländernas kustlinjer i och med att det uppstår erosion på stränderna. Singapore måste därför försäkra sig om att utvinningen verkställs på ett ekologiskt hållbart sätt, säger han.
Naturligt skydd har gått upp i rök
Horton påpekar att Singapore har en lång erfarenhet av att i stor skala skapa ny mark genom att fylla igen havsområden. I själva verket har Singapores yta vuxit med mer än 30 procent under de senaste 50 åren.
Verksamheten har under årens lopp orsakat svår miljöförstörelse vid kusterna i bland annat Indonesien, Kambodja och Vietnam. I samma veva har ländernas förmåga att skydda sig mot den stigande havsnivån försämrats avsevärt.
Horton betonar att också naturen i Singapore har tagit skada. En gigantisk hamn och stora industriområden har uppförts på konstgjorda öar och på ny mark framför den ursprungliga kustlinjen.
– Singapore har förlorat största delen av sina naturresurser vid kusterna. Mangroveträden har försvunnit och korallreven har utplånats, kommenterar han.
Mangroveträden spelar en speciellt viktig roll när det gäller att skydda kusterna mot erosion och mot den stigande havsnivån. Också korallreven bidrar till skyddet mot erosionen.
Väldiga summor måste investeras
Utvinningen av sand är nuförtiden förbjuden vid kusterna i många länder i Syd- och Sydostasien. Olaglig utvinning pågår ändå fortfarande i stor skala bland annat i Indien, Indonesien och Vietnam.
Sand har blivit en dyr bristvara som kriminella ligor gör pengar på. Efterfrågan på sand har skjutit i höjden i och med att den också är en viktig beståndsdel i betong och asfalt.
Horton hoppas därför att Singapore väljer andra metoder för att skydda sig mot havet. Han säger att Singapore är ett rikt land som har råd att satsa på miljövänliga alternativ.
Premiärministern Lee Hsien Loong har för sin del konstaterat att önationen under de följande decennierna måste rikta hela 70 miljarder euro till skyddet mot den stigande havsnivån. Han har garanterat att inte en enda kvadratmeter av Singapore går förlorad.
Tillit till makthavarna skapar passivitet
Ända sedan självständigheten år 1965 har Singapore styrts av ett och samma parti som i väst anklagas för att vara autoritärt. Invånarna är i varje fall stolta över att deras förr fattiga hemland på 60 år har utvecklats till den mest välmående nationen i Asien.
Gallupar visar att majoriteten av Singaporeborna följaktligen har förtroende för beslutsfattarna. Horton säger att det återspeglar sig också i folkets attityd till klimatförändringarna.
– Singaporeborna vill att problemen åtgärdas. Samtidigt utgår en stor del av dem från att regeringen ser till att de är trygga, konstaterar han.
Enligt Horton betyder det i praktiken att Singaporeborna i gemen inte fäster särskilt mycket uppmärksamhet på klimatförändringarna och deras följder. Av den orsaken behöver regeringen inte ta den allmänna opinionen i beaktande när den utformar sin klimatpolitik.
Forskningen seglar i medvind
Horton berättar att regeringen riktar ansenliga resurser till forskningen av klimatförändringarna och den stigande havsnivån. Universiteten kan därför attrahera också utländska experter genom att kunna bevilja dem konkurrenskraftiga löner och anslag.
– När jag började arbeta här för sju år sedan var jag den enda klimatforskaren i Singapore. Snart finns det upp till 40 experter på ämnet, konstaterar han.
Innan Horton blev anställd i Singapore arbetade han som forskare i USA. Han säger att de amerikanska universiteten inte har råd att satsa lika stora summor på klimatforskningen som universiteten i Singapore.
Horton poängterar att satsningen på klimatforskningen är berömlig. Han önskar nu att experternas åsikter verkligen tas i beaktande innan makthavarna fattar sina beslut.
