- De färskaste Pisaresultaten, från 2022, publicerades i december. Resultaten visade på en fortsatt sjunkande inlärningstrend bland grundskoleeleverna, både i matematik och i läsning.
- Regeringen har redan tidigare aviserat att man tänker införa flera veckotimmar i grundskolan.
- Dessutom tar man till ett välbeprövat recept mot olägenheter i samhället: en expertarbetsgrupp. Framtidsarbetet inom grundskolan ska blicka framåt med modiga visioner om vad samhället kräver av dagens elever under de kommande årtiondena.
Arbetet med att hitta framtida lösningar ska delvis övervakas av en parlamentarisk arbetsgrupp med riksdagsledamöter från alla partier.
Uppdraget har ännu inte kommit i gång, men Svenska Yle frågade några av riksdagsledamöterna och gruppens ordförande undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) vilka deras personliga visioner är.
Jaana Strandman (Sannf): Vi har gått för långt i självstyrningen
Hur vill du förändra grundskolan så att inlärningsresultaten börjar stiga?
– Vi måste fokusera på grundprinciperna. Skolan måste få arbetsro. Vi har kanske gått för långt i självstyrningen. Barn i sex- till tolvårsåldern behöver styrd verksamhet. Digitaliseringen har också gått för långt verkar det som. Vi behöver också se på hur man beter sig i skolorna. Vi behöver spelregler i klassen, barnen behöver rutiner.
Varför har vi gått för långt i självstyrning och digitalisering?
– Säkert på grund av att man har läst den nya läroplanen och gjort sina egna tolkningar. Jag tror de är modefenomen i vår tid. Samma gäller de klassrumslösa öppna lärmiljöerna, de passar inte alla barn.
Mellan 2018 och 2022 sjönk läskunnigheten bland elever i Finland snabbare än någonsin under Pisa-undersökningarnas historia. Ska skolan försöka lära på andra sätt än genom läsning, eller ska man hålla kvar kraven på läskunnighet?
– Man lär sig att läsa bara genom att läsa själv. Vi kan använda spelelement, spelifiera lärandet, för att väcka barnets intresse, men att lära sig läsa och förstå vad man läser det sker genom övning i att läsa. Och nu ska regeringen införa en extra timme modersmål i veckan i grundskolan för mer läsning.
Vad tycker du om argumentet att om barnet har svårt att lära sig så är det undervisningsmetoden som ska ändras så att det blir lättare?
– Jag tycker nog vi kan ha mer individualiserad undervisning. I stödundervisningen kan vi välja metoder utgående från barnets egna intressen. Och det är jätteviktigt med samspel och att barnets självförtroende får utvecklas i skolan.
Leder det inte till ojämlik utbildning om barnet själv får välja sin inlärningsmetod utifrån vad som intresserar?
– Min egen erfarenhet säger att de flesta barn ändå har mycket liknande intressen. Vi kan nog hitta lösningar, och skolan måste samarbeta med hemmen.
Minja Koskela (VF): Skolorna och lärarna vet bäst själva
Hur vill du förändra grundskolan så att inlärningsresultaten börjar stiga?
– Det här är en jättebred fråga, vi vet inte säkert vad de sämre resultaten beror på. Vi har inte tillräckligt med forskning på ämnet. Jag tror vi måste se på hela samhället, och fundera på vilka faktorer som har försämrat de mekanismer som skapar jämlikhet. Dessutom borde vi ta reda på hur den här regeringens nedskärningar påverkar jämlikheten mellan barn och unga.
Men resultaten har försämrats under många olika regeringar, oberoende av deras nedskärningspolitik.
– Jo, och just det leder till frågan vad de sämre resultaten egentligen beror på. Men trots det har jag i mitt yrke kunnat se vad nedskärningar leder till, jag har nämligen jobbat som musiklärare i fem år. Det är mycket viktigt att politikerna koncentrerar sig på sin huvuduppgift: Att trygga skolans resurser.
Jaana Strandman som också sitter i er parlamentariska grupp säger att skolan måste återgå till grundprinciperna. Vilka är grundprinciperna enligt dig?
– Jag vet inte riktigt vad som menas med grundprinciperna i det här fallet. Jag tycker det är viktigt att politikerna ger autonomi och beslutsrätten till skolorna så att de själva får bestämma hur de gör. Politikerna blandar sig inte i läroplanernas innehåll. Det att skolorna och lärarna har autonomi att bestämma själva är en stark faktor i att vårt skolsystem är så bra som det fortfarande är.
På tal om läroplanen: Har vi gått för långt med självstyrning och digitalisering i grundskolan?
– Självstyrning är väl mer ett koncept som strängt taget inte ens finns i läroplanen. Man har kanske missförstått saken i den offentliga diskussionen. Jag har förstått att det mera handlar om att läraren hjälper eleven att hitta sina egna styrkor. Och det är säkert ett sådant ideal som vi vill gå mot. Vad gäller digitaliseringen är det ett fenomen som i vilket fall som helst genomsyrar hela samhället och därför också blir en del av skolan. Vi måste fundera på hur telefonerna används på ett sätt som stärker, inte försvagar inlärningen.
Ska skolan försöka lära på andra sätt än genom läsning, eller ska man hålla kvar kraven på läskunnighet?
– Lärometoderna är frågor som hör till skolorna och lärarna själva att besluta om. Att läsfärdigheten har sjunkit bland hela befolkningen och att man läser mindre numera är en stort samhällelig fråga. Det är något vi måste ta på allvar, och jag tycker man borde stödja mer läsning.
Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP): Viktigt att lära sig läsa på traditionellt sätt först
Hur vill du förändra grundskolan så att inlärningsresultaten börjar stiga?
– Det handlar helt enkelt om att vi måste stärka basfärdigheterna. Det vill säga att varje elev ska kunna läsa, skriva och räkna då man har gått ut årskurs nio. Det är här vi har orsak att sätta in insatser både nu genast och också på lång sikt, och dessutom följa upp det.
Läskunnigheten bland elever i Finland hade mellan 2018 och 2022 sjunkit snabbare än någonsin under Pisa-undersökningarnas historia. Ska skolan försöka lära på andra sätt än genom läsning, eller ska man hålla kvar kraven på läskunnighet?
– Det är något som jag gärna skulle höra mer om, om det finns forskning kring att lära sig på annat sätt än genom läsning. Själv är jag så traditionell att jag tror att det är bra att man lär sig läsa på traditionellt sätt. När jag träffade min svenska kollega Lotta Edholm (Liberalerna) fick jag höra att de i Sverige har kommit bort från det traditionella sättet att lära sig läsa. Och nu vill de tillbaka till grunden. De tror inte att man lär sig på samma sätt via till exempel enbart digitala plattformar.
Har digitaliseringen gått för långt här i Finland?
– Det är säkert också så att en del barn och unga har fortfarande lättare att lära sig med traditionella böcker. I dem man kan bläddra tillbaka, man kan stryka under. Men vi är olika som individer. För en del kanske digitala läromedel fungerar jättebra. Men för andra inte. Och då måste vi beakta det här.
Vad hjälpte dig lära dig nya saker i skolan? Berätta i kommentarerna!
