Taggtråd, stora tjocka betongmurar och en gnisslande grind möter oss när vi besöker fängelset Hall, ungefär fem kilometer utanför Södertälje.
Hallanstalten är ett av sju fängelser i Sverige med högsta säkerhetsklass. Några av landets tyngsta kriminella sitter alltså innanför murarna.
– Vi har 200 celler, men just nu befinner sig 300 intagna här, säger Halls anstaltschef Johan Molinder.
Vi träffar honom i ett litet rum med galler för fönstren. Någon rundtur på fängelset blir det inte tal om, de har inga tomma celler att visa upp.
Liksom flera andra fängelser i landet har Hall tvingats köpa in våningssängar för att kunna ta emot fler intagna. Det innebär att ungefär hälften av fångarna delar rum.
– Vi befinner oss i ett nytt läge och det har vi gjort under ett par år, säger Molinder och fortsätter:
– Jag har väldigt många duktiga medarbetare som just nu arbetar under ett hårt tryck.
Hot och våld innanför murarna
När fler intagna delar på samma yta innebär det fler ordningsstörningar, som anstaltschef Molinder uttrycker det.
Enligt Kriminalvårdens statistik har hot och våld både mellan intagna och mot personal ökat under de senaste åren.
I videon högre upp i artikeln ser ni hur en man hämtas till en cell på högsäkerhetsfängelset Tidaholm 2023. Mannen blir påhoppad och slagen och sparkad av flera intagna. Fyra av männen dömdes i december för misshandel.
Det här är en av tusentals hot- och våldsincidenter de senaste åren.
Regeringens politik leder till fler fångar
Samtidigt som incidenterna i Sveriges fängelser ökar blir de intagna allt fler. På bara tio år kommer landet att gå från dagens dryga 6 000 fångar till 35 000 fängslade, enligt Kriminalvårdens beräkningar.
Prognosen bygger på regeringens förslag i det så kallade Tidöavtalet, som regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna slöt med Sverigedemokraterna efter valet 2022.
– Sanningen är väl att ingen riktigt vet hur många platser vi kommer behöva de närmaste tio åren, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.
Han säger att prognosen är osäker då den bygger på förslag som ännu inte vunnit laga kraft. Men klart är att antalet platser kommer att öka och för att klara av att bura in så många som planerat ser regeringen på möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands.
Därutöver planerar man för att bygga fler anstalter och skapa ännu fler platser på de anstalter som i dag är i bruk.
En av de främsta orsakerna till att antalet fångar kommer öka är gängkriminaliteten. Med nya verktyg kan polisen bura in fler gängmedlemmar, samtidigt som straffen skärps.
I dag utgör gängmedlemmar ungefär 1 000 av landets 6 000 fångar.
– Det ställer stora krav på oss, vi måste ha koll så att personer som tillhör gäng i konflikt med varandra inte träffas, säger Martin Holmgren.
Holmgren säger att det finns en risk för att Kriminalvården inte hänger med när regeringen nu skärper flera straff på samma gång.
– Det är begripligt att regeringen vill arbeta med detta i ett högt tempo. Men det måste finnas en balans så att vi har förutsättningar att klara vårt uppdrag, säger Holmgren.
Gängen på Hallanstalten
Den ökade mängden gängkriminella syns också på Hallanstalten utanför Södertälje. Johan Molinder har varit anstaltschef på Hall i 20 år, han har inte varit med om en lika snabb ökning av intagna tidigare.
– Många av de gängkriminella som döms hamnar här. Det innebär nya utmaningar som vi inte sett tidigare, säger Molinder.
Hurudana utmaningar?
– Eftersom vi har fler intagna på samma yta så blir det mer utmanande att hålla dem isär.
Han menar att gängens konflikter inte tar slut när de kommer in bakom lås och bom.
– Är det två olika grupperingar som har en konflikt på utsidan så finns det en risk för att den sprids till insidan. Då är det viktigt att personerna inte träffar varandra, och det blir utmanande för oss som har platsbrist.
