Stadsdelen Kråkkärret i Åbo kan ses som ett mikrokosmos av ett Finland som blir allt mer internationellt. Över hälften av stadsdelens 9000 invånare talar idag ett annat modersmål än finska eller svenska.
Samtidigt tampas stadsdelen med problem som hopat sig under åren.
En stor del av närservicen har flyttat längre bort eller försvunnit helt, vilket oroar invånare som Svenska Yle talat med. Arbetslösheten är hög och många av de gamla hyreshusen har kommit till vägs ände.
Segregeringen har ökat och Åbos borgmästare Minna Arve har beskrivit Kråkkärret som Finlands ”mest segregerade förort”.
– Om vi tänker på olika mått på segregering så visar många variabler på rött för Kråkkärrets del jämfört med andra bostadsområden i Finland, erkänner Åbo stads forskningsdirektör Timo Aro.
Aro är också en av landets främsta experter på befolkningsutveckling och stadsplanering.
– Man brukar skilja på etnisk segregation och socioekonomisk segregation. Båda är ganska nya fenomen i Finland. Kråkkärret är på finländsk måttstock ett etniskt mycket segregerat bostadsområde.
Vilka planer staden har för att undvika en negativ segregationsspiral i Kråkkärret?
Det visar sig att staden verkar satsa allt på ett kort.
Alltför ensidig befolkningsprofil
Enligt Aro är det alltid problematiskt om ”befolkningens sammansättning och profil blir alltför ensidig” på ett bostadsområde.
Ska man tolka det som att det är ett problem om andelen personer med invandringsbakgrund växer sig alltför stort inom ett begränsat bostadsområde, som Kråkkärret?
Aro svarar inte direkt.
– Då glömmer man ofta att personer som har ett annat modersmål inte nödvändigtvis har det hela sitt liv. Många ändrar sitt modersmål till finska eller svenska när de bott i Finland en längre tid.
Vilka konkreta framtidsplaner har staden för Kråkkärrets del?
– Mycket beror nog på spårvagnen.
Åbo har i åratal planerat en spårväg genom staden. Kråkkärret skulle vara en av knutpunkterna för det planerade spårvägsnätet. Jätteprojektet är nu i ett planeringsskede och prislappen har vuxit till närmare 400 miljoner. I Åbo hoppas man staten skulle stå för trettio procent av jättesatsningen. Det finns inga garantier för ett sådant stöd.
– Spårvägsprojektet skulle också vara ett sätt att bygga nytt i Kråkärret och förnya infrastrukturen. Det är katalysatorn till att förnya förorten. Det har nog en enorm betydelse.
Spårväg ska ge Kråkkärret ett lyft – men ovissheten är stor
Logiken bygger på att spårvägsförbindelsen skulle ge Kråkkärret ett ekonomiskt och imagemässigt ansiktslyft och locka såväl företag som nya och mer köpkraftiga invånare att flytta till stadsdelen. Nya bostäder skulle ersätta många av de nedslitna hyreshusen.
Det är en riskfylld logik.
Den höga prislappen på svårvagnsprojektet delar kraftigt åsikterna bland stadens beslutsfattare och det är osäkert om spårvägen överhuvudtaget byggs.
Ett slutgiltigt beslut om spårvägen ska byggas eller inte ska tas av stadsfullmäktige tidigast i slutet av år 2025. Det beslutet verkar också bli avgörande för Kråkkärrets framtid.
Någon plan B för Kråkkärrets del verkar staden inte ha.
Vad händer med Kråkkärret om det inte blir en spårväg i Åbo?
– Då kommer läget i förorten att vara det samma som nu, svarar Aro.
Invånare: ”Känns bakvänt”
Staden verkar inte heller ha lyckats övertyga Kråkkärrets invånare om att spårvägens betydelse för förorten. Flera invånare anser att man i stället borde göra direkt satsningar på närservicen. Bland dem finns trebarnsmamman Petra Matsson som bott i Kråkkärret i femton år.
– Det känns lite bakvänt att när servicen försvinner så satsar man på en spårväg.
Matsson är närvårdare och efterlyser satsningar på den lokala vårdservicen. Just nu fungerar stadens hälsovårdsstation i tillfälliga lokaler flera kilometer längre bort. Det är oklart om och när hälsovårdsstationen återvänder.
– Här finns butiker och ett apotek. Men behöver man något mer så får man alltid åka in till centrum.
