Oleksandr Yavorskyi kommer från staden Uman i Ukraina. I januari 2017 valde han att lämna sitt hemland för att söka lyckan i Västeuropa.
Han kom till en av Finlands största äppelgårdar, Karl-Ers Frukt i Tjudö på Åland.
Över 70 procent av Finlands äpplen odlas på Åland. Många uppfattar gården som en föregångare i branschen. Men när det kommer till anställningsförhållanden ger Oleksandr Yavorskyi en helt annan bild.
Han beskriver en arbetssituation där gårdens ägare ständigt kontrollerade allt från arbetet i sig till hans privatliv.
– Jag hade ingen rätt att kommunicera med andra ukrainare som bor på Åland, att ta bilder av Ålands landskap, att skriva något om mitt liv på Åland i allmänhet eller att lägga till åländska vänner på Facebook.
Den som gjorde sig obekväm kunde sparkas med omedelbar verkan, enligt Yavorskyi.
– Det hände att ägaren skrek eller fick utbrott. En gång kastade han sig ur en traktor och kom springande emot mig. En annan gång smällde han fast en bildörr nära mitt ansikte.
Han är inte ensam om sina upplevelser. ÅRTV har också intervjuat Tetiana, Taras, Julia och Irina för den här granskningen .
Precis som Oleksandr Yavorskyi kommer de från Ukraina: Också de har sökt sig till Åland på jakt efter arbete, utkomst och ett bättre liv. Precis som Yavorskyi lämnade de Åland med en känsla av att ha blivit utnyttjade.
ÅRTV har också talat med myndigheter och tagit del av utredningar, arbetsavtal, inspektionsberättelser, löneanspråksblanketter, meddelandeloggar och polisens förundersökningar.
Dokumentationen styrker på olika sätt arbetstagarnas berättelser.
Obetalda löner
Karl-Ers Frukt producerar förutom äppel också päron och jordgubbar.
Karl-Ers Frukt är egentligen bara ett varumärke, och verksamheten drivs av näringsidkaren Kristian Karlsson. Han förnekar de flesta av de oegentligheter som hans tidigare anställda anklagar honom för (se hans svar längre ner i artikeln).
På gården jobbar runt tio anställda heltid, men under högsäsong utökas arbetsstyrkan till ungefär 40 personer. De flesta av dem ÅRTV intervjuat har jobbat uttryckligen som säsongsarbetare.
Arbetsspråket är engelska, och den som har svårt att förstå riskerar att bli hemskickad, säger Oleksandr Yavorskyi, som berättar att han trots konflikterna härdade ut i flera år, innan han år 2021 lämnade gården för gott.
Då noterade han att arbetsgivaren inte betalat ut semesterersättning på ungefär 1 500 euro – en summa han säger att han fortfarande inte fått.
Yavorskyi är inte den enda som berättar om obetald lön. ÅRTV kan bekräfta ytterligare tio fall av oklarheter kring lönerna.
Några säger att de fått sina pengar, medan andra fortfarande inte fått betalt. En del har flyttat till andra länder och säger att de inte vill ha att göra med Kristian Karlsson igen.
”Jag var rädd för honom”
Också Irina Kovalevas anställningsförhållande tog slut efter en konflikt med arbetsgivaren. Hon jobbade för Karlsson en dryg månad år 2021.
Hon och en annan anställd, Tetiana Dordiuk, hade fått i uppdrag att hämta stegar med en bil, som de tidigare påtalat att hade dåliga däck.
De två kvinnorna körde av vägen, bilen sladdade och skadade ett antal äppelträd.
– Han skrek åt oss att vårt arbete på gården är över, att han kommer att sparka ut oss, säger Irina Kovaleva.
Skadorna på bilen och träden ville Karlsson dra av deras lön.
Han ville betala ett minimibelopp på 200 euro för den månadens arbete. Han förklarade för kvinnorna att den här typen av arbetsolyckor inte täcks av försäkringar.
– Jag lämnade gården. Jag var rädd för honom och uppfattade honom som oberäknelig.
Kovaleva berättar att hon till sist fick full lön av Karlsson, men det fick inte Tetiana Dordiuk, som körde bilen.
Oklarheter i arbetsavtalen
Regionförvaltningsverket har under de fem senaste åren gett Karlsson elva anvisningar och två uppmaningar när de granskat gården.
– Det fanns oegentligheter om man tittade på arbetstidsbokföringen jämfört med utbetalda löner, säger Vivan Veromaa, inspektör på Regionförvaltningsverket.
Hon har varit med och gjort den senaste granskningen på gården, i februari 2023.
En bilaga till ett arbetsavtal, som ÅRTV tagit del av, stipulerar bland annat att arbetsgivaren kan avbryta kontraktet om det inte finns jobb, på grund av väder och försäljningsproblem.
Vi visar dokumentet för Natalie Eklund, jurist vid Regionförvaltningsverket. Det ser inte bra ut, säger hon.
– Om man avtalar att man på grund av väder och marknadsföring skulle ha rätt att permittera en arbetstagare så det är en försämring för arbetstagaren som inte är okej. Så som den här punkten ser ut så är den nog mot lagen.
Också en punkt om att arbetsgivaren har rätt att ”hålla en månadslön” vid kontraktsbrott förbryllar henne.
– Vad grundar sig det här med att ”hålla en månadslön” på? När en arbetstagare läser det här så vet jag inte hur mycket den förstår av det.
Och det är just den bilden också Irina Kovaleva ger av avtalstecknandet.
– Vi skrev på kontraktet i trädgården där vi arbetade, de sa åt oss att skriva på snabbt, det fanns ingen översättning (reds.anm. till ukrainska).
Också Taras och Julia berättar att de skrivit på oöversatta kontrakt i trädgården.
Rekryterare har varit inblandad
Tatiana Dordiuk kom till Karl-Ers Frukt i september 2021.
Hon, liksom de flesta andra ukrainare som jobbade på gården, kom via en ukrainsk rekryterare vid namn Nerevarin.
– Jag betalade honom hundra euro. Han och hans företag hjälper ukrainare hitta arbete på gårdar i Finland och på Åland.
Flera av dem vi intervjuat berättar att de och andra ukrainska arbetstagare betalade pengar till Nerevarin för att få jobb på gården.
Den här informationen reagerar Natalia Ollus, direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik, Heuni, på.
Rekryteringsavgifter är nämligen förbjudna i Finland.
– Det är alltid arbetsgivaren som borde betala de här avgifterna, så att den här kostnaden inte skulle tillfalla arbetstagaren.
– Vi har ingen internationell lagstiftning som förbjuder rekryteringsavgifter utomlands, men om man är en ansvarsfull arbetsgivare som följer olika principer för etisk rekrytering borde man betala själv, säger Ollus och tillägger att arbetsgivare i Finland borde försäkra sig om att inga olaga avgifter krävs.
Vi har försökt nå Nerevarin Group för att fråga hur många arbetstagare genom åren som kommit till gårdar på Åland via dem, men vi har inte fått svar.
Kristian Karlsson medger att han känner till Nerevarin, men förnekar att han aktivt skulle ha utnyttjat deras tjänster.
Skärmdumpar från Messenger visar ändå hur Nerevarin skickar Kristian Karlssons namn och telefonnummer till en tidigare anställd.
Ett spel med arbetstillstånd
Våra samtal med de ukrainska arbetstagarna visar att många inte haft korrekta arbetstillstånd.
Vissa har fått falska dokument av rekryteraren Nerevarin, vissa har haft certifikat för andra odlare och vissa har arbetat enbart på turistvisum, vilket är olagligt.
En del av de intervjuade medger att de varit medvetna om att de inte haft rätt dokument, andra säger att de inte haft koll på vad som krävs.
Enligt Tetiana Dordiuk har arbetsgivaren utnyttjat arbetstagarnas svårigheter med visum och arbetstillstånd till sin fördel.
– De arbetare som Kristian var mycket intresserad av fick officiella tillstånd. Andra kunde jobba i en månad och sedan letade ägaren efter en anledning att säga upp dem och ta tillbaka ansökan från Migri.
Polisanmälan lades ner
I december 2022 polisanmälde tre kvinnor som arbetat på gården Kristian Karlsson för ockerliknande diskriminering i arbetslivet.
I förundersökningen går bland annat att läsa att kvinnorna inte känt till innehållet i sina arbetsavtal, att de fått otillräckliga arbetsredskap, att de inte erbjudits företagshälsovård och att de uppmanats att inte vara i kontakt med Ålands mottagningscentral.
När polisen tillsammans med Regionförvaltningsverket gjorde husrannsakan på gården, verkade allt vara i sin ordning.
Jag är utsatt för en komplott av några tidigare anställda som varit anställda av mig
Kristian Karlsson, driver Karl-Ers äppelodling
De arbetstagare som intervjuats i enrum med polisen var mycket nöjda med sina anställningsförhållanden.
– Vi konstaterade att vi inte hade skäl att misstänka brott varpå förundersökningen lades ner, säger poliskommissarie Tommy Thörnroos.
För Oleksandr Yavorskyi kommer det inte som en överraskning att de arbetstagare polisen intervjuade sade sig vara nöjda.
Han menar att polisen helt enkelt bara talat med lojala arbetare eller personer som inte vågat säga sanningen.
Äppelodlaren om anklagelserna: Jag har utsatts för en komplott av några tidigare anställda
– Jag är utsatt för en komplott av några tidigare anställda som varit anställda av mig, Pär Kristian Karlsson, som vill förstöra verksamheten för mig.
– Jag har jobbat många år för att få min arbetsplats att vara så jämlik som möjligt och jag har varken skillnad på kön, hudfärg eller nationalitet.
Snarare menar han att de konflikter Ålands Radio lyfter fram i sin granskning av anställningsförhållandena på gården handlar om missförstånd och olika mentalitet.
– Vi har hjälpt många att komma till tryggheten från krig och elände och vi lär oss att alla ändå inte uppskattar det man gör.
Rättegång väntar för Karlsson
I dagsläget står Kristian Karlsson åtalad för överträdelse av arbetslagstiftningen vid Ålands tingsrätt – fallet handlar om kvittningen av Tatiana Dordiuks lön.
Dordiuks fall är det enda som gått till rätten. Rättegången väntas hållas sommaren 2024.
Alla vi intervjuat för den här granskningen jobbar på nya arbetsplatser, en del i Finland och en del i andra länder.
– Jag har jobbat på tre andra gårdar i Finland. Det finns tyvärr inget permanent jobb för det är ganska små gårdar, men människorna är vänliga, de är nöjda med mitt jobb, attityden är en helt annan. Dessutom får jag jobba med det som är min specialitet, jag beskär fruktträden nu. Och jag får lön för det, säger Oleksandr Yavorskyi.
