Vårens studentprov i lång matematik innehöll ett fel, meddelade Studentexamensnämnden efter att provet var skrivet. En av uppgifterna var felaktigt formulerad.
Uppgiften kunde få flera olika utslag och slutsatser, något nämnden beklagade.
Men hur ofta sker sådana fel egentligen och hur kompenseras de?
– Fel kan förekomma ibland och det här är inte första gången, säger Robin Lundell, specialsakkunnig i Studentexamensnämnden.
Det finns metoder att ta till då den här typen av fel inträffar, säger han.
Efter ett studentprov samlas de censorer som deltar i bedömningen för ett möte och diskuterar bedömningsprinciperna. De kan också fatta beslut om hur eventuella fel i frågeformuleringarna ska beaktas.
Lundell säger att fel kan slinka med trots att provfrågorna blir genomlästa flera gånger. Censorerna är bara människor, konstaterar han.
Möjligt att få fulla poäng och L trots felet
Robin Lundell försäkrar att det trots felet i provet ska vara möjligt att få goda – eller rentav fulla poäng – och ett L på betyget.
– Absolut. Det finns ju allt som oftast flera sätt att lösa en uppgift. Det viktiga i matematikprovet är att man uppvisar matematisk kunskap och färdigheter.
Däremot är det en knepigare fråga om provskrivarna ska kompenseras för att de kört fast i en felaktigt formulerad uppgift som sedan gett mindre tid för att lösa de övriga uppgifterna.
– Det är en väldigt svår fråga eftersom en del provet är att kunna använda tiden på ett ändamålsenligt sätt och bedöma sina möjligheter att svara på olika uppgifter.
Om det visar sig att felet har inverkat på väldigt många examinanders tidsanvändning och förmåga att besvara provet, kommer det att återspeglas i poänggränserna i bedömningen.
Poänggränserna påverkas delvis av hur provet har gått och om det uppfattats som lätt eller svårt, säger Robin Lundell.
