Den vanligaste lösningen är att abiturienten får två timmar extra på sig att skriva provet.
I Pargas svenska gymnasium gäller det under tio abiturienter under vårens skrivningar. En av dem är Fhilip Grönroos.
Han har koncentrationssvårigheter och därför är de två extra timmarna mycket viktiga för honom, trots att det är tungt att skriva provet till klockan 17.
– Det är avgörande för mig för att komma igång och fundera igenom mina svar en sista gång. Jag vet att man inte gör mirakel under de två sista timmarna, men man blir i alla fall färdig med provet, säger han.
Jag behöver de där två extra timmarna för att hinna gå igenom frågorna
Emma Friman, studerande
Också Emma Friman vid Pargas svenska gymnasium har beviljats de två extra timmarna under studentskrivningarna.
Den extra tiden betyder inte nödvändigtvis att man får bättre betyg, men den minskar på stressen under proven och ger möjligheten att gå igenom dem i en lugnare takt, säger hon.
För henne varierar behovet, beroende på ämne.
– I matematikprovet behöver man inte läsa så mycket, men det måste man göra exempelvis i språkproven och då behöver jag de där två extra timmarna för att hinna gå igenom frågorna.
Många olika orsaker till behovet för tilläggstid
Den vanligaste orsaken till specialarrangemang är läs- och skrivsvårigheter, visar statistik från Studentexamensnämnden.
Man kan också få extra tid på sig eller få tillstånd att skriva provet i en separat lokal.
Sådant kan arrangeras om man till exempel har adhd eller add och har svårt att koncentrera sig. Det kan också handla om en funktionsnedsättning eller en sjukdom som påverkar skrivningarna.
Man tar även hänsyn till en del abiturienter som inte har svenska, finska eller samiska som modersmål.
”Vi är olika som människor och har olika behov”
Annika Gustafsson har varit rektor vid Pargas svenska gymnasium sedan år 2013.
Enligt henne har behovet av tilläggstid under skrivningarna ökat markant under de senaste åren. Samma trend märks också exempelvis i Katedralskolan i Åbo, där behovet av specialarrangemang har ökat.
Annika Gustafsson anser att det är bra att abiturienternas specialbehov tas mer i beaktande än tidigare.
– Vi är väldigt olika. Tidigare var det så att alla behandlades exakt likadant och det är inte rättvist. Man ska bli behandlad som man är, säger Gustafsson.
Fhilip Grönroos håller med.
– Statistiken speglar verkligheten. Vi är väldigt olika som människor med olika behov, och det har kompenserats med de här extra två timmarna. Jag är inte förvånad av att det ökar.
Tufft att skriva från 9 till 17
Enligt Annika Gustafsson är det vanligt att man utnyttjar den beviljade tilläggstiden. Många avslutar provet då det är fem minuter kvar av den extra provtiden.
Därför försöker lärarna påminna abiturienterna om att ta korta pauser, gå på toa och äta lite mellanmål så att de ska orka.
– Många sitter kvar och skriver provet till klockan 17. Visst är det tufft för dem, då de kommer hit i god tid och skrivningarna får inledas klockan 9. De sitter hela den tiden, så de är säkert trötta, säger Gustafsson.
En orsak till att allt fler abiturienter behöver specialarrangemang är den utvidgade läroplikten, då fler söker sig till gymnasierna, säger hon.
Det skulle vara bra om det kunde bli lättare att meddela om studerandes specialbehov
Annika Gustafsson, rektor
Speciallärare och lärare är också mer på alerten i dag, och snappar upp de studerande som behöver extra stöd och hjälp.
Specialarrangemangen kräver ändå mer arbete av lärarna, och längre arbetsdagar. Dessutom upptar byråkratin med Studentexamensnämnden mycket av speciallärarnas tid.
– Visst är det en bra sak att fler får stöd, men det kräver resurser. Det är ett stort arbete att skriva intyg och fylla blanketterna till Studentexamensnämnden, plus alla test som måste göras.
– Det skulle vara bra om det kunde bli lättare att meddela om studerandes specialbehov om tilläggstid, för specialläraren behövs också till annat.
