I många år har den Sylvinska släkten samlats i Källstrand, Esbo för att äta påskmiddag tillsammans och genomföra en avancerad äggjakt när alla väl är samlade. I år är det Jenny Sylvin, känd som språkexpert i podden Näst sista ordet, som fått ta över förberedelserna av sina föräldrar.
Det är nämligen inte någon simpel äggjakt det handlar om. Jakten är lång och innefattar rim-ledtrådar.
”Har värpt så aktern svider, någonting finns bakom grannens lider”
Jenny Sylvin
– Min mamma är gammal scout och min pappa är en patologisk rimsmed. Slår man ihop dem, så blir det här resultatet. De har under många år förberett äggjakter där hela Källstrand i Esbo är terrängen. Det är ett bra sätt att få ungarna ur vägen då påskmiddagen ska fixas, skrattar Sylvin.
Äggjakten har oftast gått till så att ett brev anländer och i brevet finns en vers. Versen kan gå i stil med ”har värpt så aktern svider, någonting finns bakom grannens lider”.
– Det har inte alltid räckt med att man bara går och tittar bakom grannens lider, utan ibland måste man också ringa på hos grannen och sjunga en liten påsksång. Sedan har man oftast fått ett kartong-ägg fyllt med godsaker, och där finns nästa lapp med nästa vers, som leder vidare någonstans, berättar Sylvin.
Bygger upp aptiten
I dagsläget genomförs den årliga äggjakten av 14 personer, sex vuxna och åtta barn, samt en hund, som får en ordentlig promenad på köpet. Hela jakten har ungefär tio kontroller och räcker en till två timmar, vilket betyder att deltagarna bygger upp en skaplig aptit inför påskmiddagen.
– Det är inte meningen att man ska äta chokladäggen under jakten. Äggen brukar varvas med körsbärstomater, vindruvor eller något annat bränsle på vägen, säger Sylvin.
Det finns också regler om vem som läser upp den upphittade versledtråden, och det brukar vara den yngsta läskunniga, vilket är familjens nioåring för tillfället. Det finns yngre läskunniga i kretsen, men en del av orden kan vara för svåra, eller så blir det utmanande med verserna.
– Lite slagsmål blir det. Det är status i att vara den som får och kan läsa rimmen, säger Sylvin.
Utöver att man måste klura nästa skattgömma med hjälp av ett rim, så finns det annat också som gör att påskstrapatsen kan bli lång.
Ibland, om isen varit tillräckligt tjock, har ledtråden fört äggjakten till en liten holme i sjön Långträsk, och ibland har man fått använda GPS för att med hjälp av koordinater hitta till gömstället någonstans på holmen.
Varje år är annorlunda. Det enda bestående inslaget i äggjakten har varit en strand där Källstrands alla roddbåtar är uppdragna för vinterförvar. Under en av båtarna finns varje år en av äggjaktens skattgömmor.
– Om det är mycket snö, och i synnerhet om det har snöat på eventuella spår av ägg-gömmaren, så har man fått åla på marken och titta in under ett och ett halvt dussin båtar för att hitta rätt båt där äggen finns, minns Sylvin.
Överklassen var först med ägglekar till påsk
Ägglekar som en del av påskfirandet förekom bland överklassen och borgerskapet från och med början av 1800-talet, berättar folkloristen och traditionsforskaren Anne Bergman.
– Den allra tidigaste formen av ägglekar var att man skrev fyndiga och roliga verser, i stil med julklappsrim, som sattes i äggkoppen. Sedan delades äggkopparna ut och var och en fick läsa upp versen, berättar Bergman.
Från mitten av 1800-talet började det förekomma importerad rekvisita som vackra askar i form av ägg med överraskningar i. Traditionen med askar var ett inflytande österifrån från St.Petersburg.
Askarna kunde också användas i olika lekar på så sätt att man gömde dem och så fick barnen leta. Från och med 1880-talet började det förekomma chokladägg med överraskningar. Tidigare var äggen gjorda av trä, kristall eller brons, berättar Bergman.
Äggrullning på frammarsch
Äggrullning är en påsklek som enligt Anne Bergman verkar bli allt populärare.
Leken finns i olika varianter och går ut på att man rullar (kokta) ägg längs en sluttande plan eller planka, antingen ute eller inne. Ägaren till ägget som rullat längst, vinner.
Redan på 1550-talet förekom varianter av äggrullning i Tyskland. Traditionen spred sig norrut och var till en början en överklasstradtion under 1800 och början av 1900-talet, dock en rätt ovanlig sådan.
– Äggrullning var inget man sysslade med i folklig tradition. Det fanns starka åsikter om att man inte får leka med mat, berättar Bergman.
Det är först under senare delen av 1900-talet som äggrullningen kunnat börja slå rot bland den stora allmänheten, främst i Sverige. Efter att nöjesförbudet försvann i Finland under 1960-talet, ändrade påsken åter karaktär från en stillsam, sorgmodig högtid till en ledighet som kan inbegripa nästan vad som helst, till exempel äggrullning.
Vilka påsktraditioner har du i din familj eller vänkrets? Sysslar du med äggjakt, äggrullning eller andra lekar? Vilka traditioner håller du fast vid? I Vega lördag 30.3.2024 mellan 9.03-11 sätter Kike Bertell fingret på påsktraditioner. Skriv om dina i formuläret nedan.
Formuläret är stängt! Tack till alla som bidrog!
