Yle Åboland har talat med några Pargasbor vad det tycker om regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten. Severi Lahtinen är lättad över att nedskärningarna inte påverkar honom.
– Jag har just blivit klar med mina studier och ska börja jobba, så på det viset påverkas jag inte. Men visst är det dåligt för de som studerar, det innebär att de måste jobba mer, säger Lahtinen.
Lahtinen konstaterar att bostadsbidraget var väldigt viktigt för honom som studerande. Med bostadsbidraget och studiestödet har han haft lite pengar kvar till mat efter att hyran är betald, men alltid skulle stödet kunna vara större.
– Om jag inte hade ett jobb, skulle det vara ganska utmanande. Då skulle jag behöva flytta till en billigare bostad eller hem till föräldrarna, säger Lahtinen.
”Det kan leda till en större stress”
Lahtinen ser att kraven också kan leda till mera problem för de studerande som redan nu har det tufft och kanske inte klarar av att jobba vid sidan av studierna.
– Det kan leda till en större stress. Om studerande inte klarar av att jobba, så förlorar de kanske sin bostad och kanske inte har råd att äta och det är en dålig sak, säger Lahtinen.
Vi träffar också några personer som medger att de inte är medvetna över hur mycket nedskärningarna påverkar dem, men att det troligtvis betyder några hundra euro mindre i månaden. Ingen av dem vill ställa upp på en intervju.
”Jag har inte möjlighet att hjälpa mina barn ekonomiskt”
Pargasbon Linda Gröning påverkas inte själv av nedskärningarna, men det gör däremot hennes döttrar som studerar.
– Nu är det svårare att bo och de måste jobba mycket mer, det blir ganska tungt och tufft nog. Jag har inte möjlighet att hjälpa ekonomiskt, så mina döttrar får jobba mer. Men sen dras det bort från annat istället om du jobbar för mycket, så det blir helt tokigt, säger Gröning.
Gröning har svårt att förstå varför nedskärningarna måste påverka just dem som redan nu har lite pengar.
– Jag tycker personligen att det är jättedåligt. Det är helt fel att de som redan har låga inkomster påverkas. Jag vet inte vad man borde spara in på istället, men åtminstone borde man inte spara in på bostadsbidragen och stöden för de som har låga inkomster, säger Gröning.
Behovet av mathjälp har redan ökat
Även på diakonimottagningen i Väståbolands svenska församling finns en oro för vad nedskärningarna i bland annat det allmänna bostadsbidraget kan leda till.
Susanna Landor är t.f. diakon stationerad i Nagu, men jobbar inom hela Väståbolands församling. Hon konstaterar att hjälpbehovet har ökat redan tidigare i församlingens område.
– Vi inom diakonin ser med oro på effekterna. De höjda levnadskostnaderna har redan lett till att många inte längre har en ekonomisk marginal. Om de ytterligare mister ett par hundra euro i månaden så är det en ekonomisk katastrof för många, säger Landor.
Landor konstaterar att behovet av stöd växer hela tiden inom församlingens område.
– Under vintern bad väldigt många fler om mathjälp. Då alla kostnader stiger, så är det eventuellt matkostnaderna som du kan påverka. Men det syns också på andra sätt, människor har problem med att betala sina räkningar, säger Landor.
I dag har församlingen mathjälp förutom i Pargas även i Nagu, Korpo och Houtskär. Förutom mathjälp kan diakonin även bidra med samtalsstöd och i viss mån också ekonomiskt stöd.
Kyrkans diakonifond delade ifjol ut stöd för en miljon euro och av dem betalades 100 000 euro mer än tidigare ut som stöd för boendekostnader. Då bostadsbidraget nu dras in eller minskar för många kommer de här problemen troligtvis att öka ytterligare, konstaterar Landor.
Höga hyror och få hyresbostäder gör det svårt att bo kvar i skärgården
I skärgården kan minskade bostadsbidrag också leda till att en del invånare inte kan bo kvar på orten eftersom det inte alltid är möjligt att hyra en bostad med billigare hyra.
– Det finns väldigt få hyresbostäder i skärgården. Pargas stad har ett hyresbolag och hyrorna har höjts och hyrorna är inte speciellt låga. Om ditt bostadsbidrag sänks, så vill du kanske flytta till en billigare bostad, men vart flyttar du. Jag vet att det finns människor till exempel här i Nagu, som har tvingats att flytta till fastlandet och en flytt är inte heller gratis, säger Landor.
Ensamstående föräldrar påverkas mest
Speciellt påverkar nedskärningarna ensamstående föräldrar, då hela familjen har bara en lön att leva på. Mest påverkas de ensamstående föräldrar vars barn fyller 18 år. I samband med att barnen blir myndiga granskas även familjens bostadsbidrag.
– Barnbidraget har upphört då barnet fyllde 17, men vi har en läroplikt som säger att barnet ska fortsätta studera tills den fyller 18 år. Det betyder att barnet kanske måste fortsätta bo hemma och det går ju åt lika mycket mat som tidigare. De familjerna är i en knepig situation, säger Landor.
”Många är sjuka och klarar inte av ett heltidsjobb”
Landor har full förståelse för att Finland måste se över sin ekonomi och spara där det är möjligt, men hon skulle ändå önska att nedskärningarna i högre grad skulle beakta inkomsterna hos de som drabbas. För de som redan har lite är också små summor betydande och i alla situationer är det inte möjligt att skärpa sig och jobba mer.
– Många av de personer vi träffar har drabbats av sjukdom, psykisk ohälsa eller är utbrända och klarar inte av ett heltidsjobb. De kanske klarar av att jobba deltid, men det är fåfängt att tro att alla de här personerna skulle söka sig till ett heltidsjobb om de får lite morot eller piska, säger Landor.
