Allt flera företag berörs av strejkerna ju längre de drar ut på tiden. Inom pappersindustrin har många fabriker stått redan i flera veckor.
En snabb koll ger vid handen att alla stora skogsbolag berörs av strejken. UPM har berörts minst och har inte stängt någon fabrik ännu. Metsä Group har stängt tretton enheter på olika håll i landet.
Stora Enso har stängt sina fabriker i Imatra, Uleåborg och Varkaus och en produktionslinje i Anjalankoski. Bolaget kommer att starta produktion igen nästa vecka vid kartongfabrikerna i Uleåborg och Varkaus tack vare att järnvägstransporter kan ersättas med gummihjul.
En tredjedel av företagen berörs
Inom teknologiindustrin har till exempel SSAB, Outokumpu och Okmetic tvingats lägga ner sin produktion. Valmet Automotive i Nystad har stängt bilfabriken redan förra veckan.
Enligt den medlemsenkät som teknologiindustrin publicerade i måndags säger 31 procent av de 510 företag som svarade att de måste stänga eller minska på sin produktion på grund av strejkerna.
Då kemiindustrin gjorde motsvarande enkät för en dryg vecka sen var resultatet att 32 procent av företagen måste stänga eller minska på sin produktion på grund av strejkerna.
Går dåligt för kemiindustrin
Kemiindustrin är överlag i en svacka. Det har inte gått så här dåligt på länge. Kemindustrins ekonom Sampo Pehkonen säger att orderstocken knappast repar sig före slutet av året.
Det är enligt Sampo Pehkonen svårt att säga exakt vilka konsekvenser strejkerna har fått i det annars också dystra ekonomiska läget. Kanske svackan skulle ha varit över snabbare om strejkerna inte skulle ha blossat upp, säger Pehkonen.
Men arbetsgivarna tolkar läget på ett visst sätt och facket på ett annat. Antti Viljakainen som är chefsanalytiker vid Inderes säger att alla uttalanden är partiska. Både sidor räknar effekterna för att motivera den egna synvinkeln, säger Viljakainen.
Enligt Antti Viljakainen har stål- och skogsindustrin lidit mest av strejkerna. Vissa stora bolag gått tiotals miljoner på förlust på grund av strejken, medan till exempel vissa högteknologibolag inte har påverkats alls.
Viljakainen säger också att det är svårt att förutspå de långvariga konsekvenserna av strejkerna. Skogsbolag brukar kunna repa sig snabbt från skador orsakade av en strejk.
Företagen försöker inte få slut på strejkerna
I takt med att strejkerna förlängs stiger också deras kostnader. Penna Urrila är chefsekonom vid Finlands Näringsliv EK. EK har analyserat både de direkta kostnaderna av strejkerna och de indirekta effekterna som strejkåtgärderna medför för ekonomin.
– Om vi räknar ihop alla strejker som vi har sett under vinterhalvåret kommer man upp till totala kostnader på kanske 1,8 miljarder euro i bortfall från bnp (bruttonationalprodukten). Det motsvarar ungefär 0,6-0,7 procent av Finlands bnp.
– På längre sikt kan effekterna bli lite annorlunda. I bästa fall kan företagen ta igen en del av de här förlusterna. Men det är nog ganska svårt när strejkerna pågår så länge. I värsta fall kan Finland förlora någon investering. På det sättet kan strejkerna också få långvariga negativa konsekvenser.
Med alla dessa allvarliga följder kunde man tro att företagen ingenting hellre vill än att få slut på strejkerna och få igång sin verksamhet. Ändå hör vi inga nyheter om företag som skulle vädja till regeringen om att förhandla med facket för att få slut på strejkerna.
– Det är sant att summorna är stora, men problemen är ändå tillfälliga. De berör Finlands ekonomi under den här vintern och våren. Vi återgår till en normal vardag när strejkerna är över, säger Penna Urrila.
Han påminner om att regeringen strävar efter att förnya det finländska arbetslivet och åstadkomma permanenta effekter.
– Företagen inser vikten av att förnya arbetslivet och av att regeringen tar sitt ansvar och driver igenom de här reformerna och sätter ramar för arbetslivet.
