Fler spermadonatorer behövs – endast runt en fjärdedel av donatorerna har tillräckligt bra spermakvalitet

Behovet av donerade spermier har ökat i Finland, och vid universitetssjukhusen har man svårt att hitta tillräckligt många spermadonatorer. Både det låga antalet donatorer och dålig spermakvalitet ställer till med problem.

Mikroskopisk bild av donerade spermier vid ÅUCS.

Antti Perheentupa, överläkare för avdelningen för reproduktionsmedicin vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), berättar att det är ungefär tio spermadonatorer per år som kan accepteras vid ÅUCS. Enligt lag får man använda en donators sperma för att hjälpa fem olika familjer att skaffa barn.

Det här är ett för lågt antal med tanke på hur stor efterfrågan det finns på donerad sperma, enligt Antti Perheentupa.

– Vi har gjort allt vi kan för att hitta flera donatorer, men det är inte så lätt. Hittills har vi klarat oss helt okej, men nu har vi mellan 35 och 40 familjer i kö som väntar på donator, säger Perheentupa.

En läkare står i labbrock i en korridor riktad mot kameran. I sjukhuskorridoren syns en hiss och en färggrann vägg som föreställer flygande bin och ett grönt blomlandskap.
Antti Perheentupa tror att fler skulle donera sperma om de visste mer om hur processen går till. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Enligt Antti Perheentupa kan det ta ett år att lyckas beta av den kö som nu har uppstått, och eftersom nya patienter samtidigt kontaktar sjukhuset hela tiden är det svårt att hinna med.

Anledningen till att köerna nu har blivit längre är att man sedan några år tillbaka också inom den offentliga vården hjälper kvinnopar och ensamstående kvinnor att bli gravida. Även en del heterosexuella par får hjälp, men den andelen är liten om man ser till alla som söker vård.

– Köerna har inte uppstått förrän vi började behandla kvinnopar och ensamstående kvinnor. Antalet behandlingar per år ökade från kanske 20 till 150, säger Perheentupa.

De donatorer som jag har pratat med känner ofta någon som har haft fertilitetsproblem.

Antti Perheentupa

Många donatorer stoppas på grund av dålig spermakvalitet

Den som vill donera sperma ska vara mellan 18 och 45 år, ska inte ha några allvarliga sjukdomar och ska helst inte röka. Det tas ett blodprov av den potentiella donatorn, och med hjälp av det undersöker man vid laboratoriet om kromosomerna är normala. Man ser också till att donatorn inte har några könssjukdomar eller hepatit.

Vid sjukhuset går man sedan också igenom familjehistoriken tillsammans med donatorn för att undvika att ärftliga sjukdomar sprids vidare.

Det är ändå inte ärftliga sjukdomar som utgör det största hindret för att donera sperma, utan spermans kvalitet. Upp till tre fjärdedelar av alla som vill bli spermadonatorer kan inte accepteras eftersom kvaliteten på deras sädesvätska är för dålig. Sperman ska klara av att frysas ner och tinas upp igen, och det är många som inte håller måttet.

– Det här innebär att ganska många måste vilja donera för att vi ska hitta donatorer som vi faktiskt kan använda. Om vi skulle ha 100 donatorer på ett år och ungefär en fjärdedel av dem har sperma av tillräckligt bra kvalitet så skulle det kanske räcka till för att täcka behovet vid ÅUCS, säger Perheentupa.

Närbild av en förvaringsbehållare för befruktade ägg i ett laboratorium.
En förvaringsbehållare för befruktade ägg i ÅUCS laboratorium. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Du får ingen ekonomisk ersättning om du donerar sperma, och Perheentupa är skeptisk till om pengar skulle leda till att fler blev intresserade, även om han tycker att det är något att fundera på.

– De donatorer som jag har pratat med känner ofta någon som har haft fertilitetsproblem. Anledningen till att man vill donera är att man vill hjälpa, man gör inte det här för pengar.

Om man är intresserad av att bli spermadonator så ska man ändå tänka efter innan man fattar ett beslut, säger Perheentupa. År 2007 förändrades lagen gällande spermadonationer på så sätt att barn som har fötts genom donation efter det här har rätt att få veta donatorns identitet då de fyller 18. Det här är viktigt att komma ihåg.

– Man måste tänka på vad det innebär att bli pappa till någon genetiskt. Barnet kan söka upp dig i framtiden och det ska du vara beredd på. Beslutet påverkas av individuella faktorer, men jag tror att fler män skulle göra det om de visste mer om processen.

En bild från ett laboratorium. På bilden syns ett mikroskop och provrör. På bilden syns också flera frysar och andra skåp med glasdörr.
I Fyrsjukhuset i Åbo finns ÅUCS spermabank. ÅUCS spermabank fyller i år femtio år, och är därmed den spermabank i Finland som har funnits längst. Bild: Isabel Nordberg / Yle

Lång kö om man vill välja ögon- och hårfärg

Om man väljer att försöka bli gravid med hjälp av donerade spermier så har man möjlighet att välja mellan vissa egenskaper. Vid sjukhuset registreras donatorns hårfärg, ögonfärg, etniska bakgrund och längd.

Antti Perheentupa säger att man kan komma med önskemål kring sin donator, men eftersom antalet donatorer är så få innebär det här oftast att man blir tvungen att vänta.

– Det är många som kommer hit och har tänkt sig vissa speciella egenskaper, men när de får höra att de sedan måste vänta så brukar de ändra sig.

Som donator kan man också begränsa hur ens sperma används. Man kan till exempel bestämma hur många familjer som får använda den.

Man kan också ändra sig och ta tillbaka sitt samtycke i efterhand, också efter att man har donerat, om spermierna ännu inte har använts för att befrukta ett ägg.

Vill du bli spermadonator? Du kan läsa mer om processen på ÅUCS webbplats.

Om du har frågor kan du också kontakta ÅUCS spermabank direkt på mejladressen [email protected].