Enligt Jannike Rosenholm har händelsen väckt många känslor hos klienterna.
– En del upplever det som ångestframkallande och känner rädsla. Den främsta frågan är att kan det hända mig?
Att händelsen fått mycket uppmärksamhet på sociala medier kan öka på rädslor samtidigt som det finns ett behov hos barn och unga att veta mera om fallet.
Också yngre barn har behov av att få veta vad har hänt och vad händer nu.
Jannike Rosenholm
– Precis som vi vuxna så vill också barn och unga veta vad det är som händer.
Särskilt yngre barn har svårt att skilja på rykten och felaktig information och det kan vara problematiskt.
– Då börjar de bygga sina egna föreställningar om vad som har hänt. Och många gånger så kan den föreställningen vara ganska mycket värre. Också yngre barn har behov av att få veta vad har hänt och vad händer nu.
Enligt Rosenholm är det bra att som vuxen vara medveten om att barn och unga är nyfikna och vill veta om händelsen.
– Man kan som vuxen berätta att det inträffat en skolskjutning. Att ett barn har mått jättedåligt och har inte hittat en annan lösning än det här. Och poängtera att det är okej att ställa frågor och prata om det som hänt.
”Prata, prata, prata”
Nyheterna kring skolskjutningen kan ge upphov till ångest hos barn och unga och då finns det egentligen bara en sak som hjälper, påpekar Rosenholm.
– Prata. Prata, prata. Gärna med en vuxen som också kan hjälpa med att reglera den där ångesten. Sedan får man ju förstås också ta kontakt med skolan. Huvudsaken är att man inte blir ensam med de där tankarna.
Att lägga ifrån sig telefonen, där nyheter om händelsen uppdateras hela tiden, är också en lösning som kan hjälpa.
– Ta nyhetspauser och håll fast vid dina rutiner. Se till att du går ut på en promenad, läser kanske en bra bok och försöker sova så gott det går.
De som mår dåligt har det sämre
Enligt Rosenholm är det värt att påpeka att de flesta barn och ungdomar i Finland mår bra och har det bra.
– Men vi har sett att det har blivit en starkare polarisering, där problem och utmaningar bland de som mår dåligt har blivit mera komplexa.
Ångest, depression och sömnsvårigheter kommer fram i olika skolenkäter och enligt Rosenholm kan det ha att göra med att unga i dag är bättre på att känna efter hur de mår.
Olika enkäter visar också att ungdomar lider av ensamhet, mobbning och trakasserier.
Enligt Rosenholm ställs det också mera krav på dagens barn och unga. Det syns i att fler känner av stress i vardagen.
– Unga som kommer hit vill diskutera skolstress och press. Du ska planera, genomföra och ta ansvar för dina studier och det börjar gå ner i åldrarna. Kraven blir hela tiden större.
Hur kan då vuxna bäst stödja barn och unga?
– Det absolut viktigaste är en vuxens närvaro och tillgänglighet. Och då behöver du inte vara förälder. Det här kan vara vem som helst som den unga kommer i kontakt med. Sätt bort telefonen och kolla att ”hej, hur är det? Vad tänker du på?”.
Det är också viktigt att vuxna fungerar som förebilder för hur konflikter hanteras, säger Rosenholm.
Det absolut viktigaste är en vuxens närvaro och tillgänglighet.
Jannike Rosenholm
– Vi vuxna ska inte vara mobbare. Vi ska inte komma hem och berätta att den här kollegan är så jobbig, utan vi kan uttrycka det som att vår personkemi inte fungerar och genom exempel visa hur man ändå kan samarbeta på ett respektfullt sätt.
Att ingripa i olika former av mobbning är också något som vuxna kunde bli bättre på.
– Vuxna ska våga fråga att ”hej det här är en Whatsappgrupp som plingar hemskt mycket. Hur går det? Är det bra stämning?”.
Jannike Rosenholm påminner också om att man ska söka samtalsstöd med låg tröskel, och inte tänka att det finns någon annan som har ett större hjälpbehov.
– Det är alltid lättare att förebygga problem, så boka en tid med låg tröskel.
