Regeringen vill bland annat lagstifta om högre böter för strejker som Arbetsdomstolen anser vara olagliga.
Dels höjs böterna ordentligt för fackförbund som ordnar olagliga strejker, dels införs personliga böter för de arbetstagare som fortsätter strejka efter att Arbetsdomstolen slagit fast att strejken är olaglig.
– Utskottet anser att formuleringarna om löntagarens skyldighet att betala böter är alltför vaga, berättar grundlagsutskottets ordförande Heikki Vestman (Saml).
Utskottet ställer som villkor att Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet preciserar formuleringarna, för att lagen ska kunna godkännas i vanlig ordning.
I övrigt anser utskottet att lagförslaget inte inkräktar på strejkrättens centrala delar.
Inget enhälligt utlåtande
Grundlagsutskottets åsikt har central betydelse då lagförslaget ska behandlas och godkännas av riksdagen. Utskottets uppgift är att slå fast huruvida lagen är förenlig med Finlands grundlag.
I det här fallet ansåg grundlagsutskottet att lagförslaget i huvudsak är i enlighet med grundlagen och att det kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Det behövs alltså endast ett majoritetsbeslut för att godkänna lagen.
Flera ledamöter från oppositionspartierna, Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och De Gröna, anmälde avvikande mening i utlåtandet.
– Vi anser att formuleringarna och definitionerna som berör politiska strejker och sympatistrejker är såpass vaga att de måste preciseras, säger utskottsledamoten Johannes Koskinen (SDP).
Bråk i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
Behandlingen av lagförslaget fortsätter nu i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet, som ska formulera ett betänkande för riksdagen att rösta om. Utskottet höll möte genast efter att grundlagsutskottet hade avslutat sitt möte på fredag.
Regeringspartierna lyckades på fredagen rösta igenom sitt önskemål om ett extrainsatt möte på måndagen. Enligt oppositionen pekar det här på att regeringen såsom ryktet säger vill påskynda lagstiftningsprocessen.
Lagen skulle ursprungligen träda i kraft den 1 juli, men enligt ryktet finns det planer på att få lagen i kraft redan den 1 maj.
Allt tyder på att det är bråttom av en eller annan orsak
Timo Suhonen, SDP
De Grönas Fatim Diarra och socialdemokraten Timo Suhonen var ytterst upprörda över det extrainkallade mötet på måndagen.
– Allt tyder på att det är bråttom av en eller annan orsak, säger Suhonen.
– Det är fräckt att kalla till möte på måndagen. Det är emot det vanliga förfaringssättet i utskotten. Det här dikteras uppifrån, utan beredskap att diskutera, säger Diarra.
Regeringspartierna skulle enligt utskottsmedlemmen Aino-Kaisa Pekonen (VF) också ha velat förhindra att utskottet hör flera sakkunniga, men på den här punkten gick förslaget inte igenom.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet fick grundlagsutskottets utlåtande en halv timme innan mötet skulle avslutas på grund av plenum. Genomläsningen av utlåtandet blir till måndag.
På grund av klämmen i grundlagsutskottet måste Arbets- och näringsministeriet komma med ett svar till Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet om hur formuleringarna ska preciseras gällande personliga böter.
Grundlagsutskottet krävde inte att få en ny titt på lagtexten efter att arbetslivs- och jämställdhetsutskottets lagförslag då det är färdigformulerat.
Artikeln uppdaterad 5.4 klockan 15.23 med kommentarer från Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
