Rinnande näsa, kliande ögon och sänkt livskvalitet. Symtomen kan se olika ut då man lider av inomhusluftsproblem.
I rekommendationen betonar man vikten av att lyssna på patienten och ta symtomen på allvar.
Vården ska i första hand ske inom primärvården, men det kan behövas multiprofessionellt samarbete när patienter med diffusa symtom undersöks och vårdas.
– I offentligheten har det framförts olika åsikter om orsakerna till symtom som har med dålig inomhusluft att göra.
– Och man har heller inte tidigare varit helt ense om hur symtomen ska behandlas, säger specialforskare Kati Huttunen från social- och hälsovårdsministeriet.
En lyckad rehabilitering bygger på lyhördhet, en välfungerande vårdrelation och individuellt stöd.
Funktionsförmågan kan lida
Symtom av inomhusluften går att förebygga, och de behandlas bäst genom att man tar itu med bristerna så fort som de upptäcks.
Att uppleva problem är vanligt och oftast är det fråga om lindriga och övergående besvär.
En del patienter kan ändå få symtom som är långvariga och som försämrar livskvaliteten och till och med funktionsförmågan.
Också de patienter som haft symtom redan länge kan få hjälp. Men här behövs det enligt rekommendationen mera kunskap om rehabiliteringsmetoderna.
Passiv rökning och fuktskador kan ge kroniska besvär
Den här senaste rekommendationen uppdaterar och kompletterar de tidigare rekommendationerna som varit gällande symtom relaterade till fukt- och mögelskador.
Att satsa på en god luftkvalitet inomhus lönar alltid eftersom det inte bara påverkar hälsan, utan ökar trivseln och välbefinnande på flera olika plan.
Det som ökar risken för kroniska sjukdomar mest är enligt rapporten radon, småpartiklar, passiv rökning och fuktskador.
Rekommendationen har utarbetats av en arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet och som representerar forskningen i inomhusluftens hälsoverkningar, primärvården, företagshälsovården, den specialiserade sjukvården, den sociala tryggheten och patienterna.
