Den senaste rapporten över Finlands anseende i utländska medier tyder på att intresset för Finland är förhållandevis stort, och att Finlandsbilden fortfarande är – för det mesta – i skapligt tillstånd.
Överlag är Finland bättre känt och inställningarna till Finland positivare nu än förut, visar jämförande studier. Utrikesministeriets kommunikationsdirektör Mikko Koivumaa säger att ett starkt rykte är nyttigt för både näringslivet och den nationella säkerheten.
”Enligt en färsk internationell studie står ett lands image för cirka en fjärdedel av de turismintäkter, utländska investeringar och utländska experter som landet får”, säger Koivumaa, som också leder leder styrelsen för Finland Promotion Board.
Natomedlemskapet gav starkt lyft
Finland eller finländare nämndes 450 000 gånger, vilket är dubbelt upp från genomsnittet över en längre period.
Finlands medlemskapsprocess i Nato var en märkbar faktor bakom Finlands tilltagande publicitet, konstaterar man i rapporten. Säkerhetspolitiska frågor väckte också intresse, som till exempel potentiella spänningar vid östgränsen, eller trasiga datakablar och spruckna gasrör på Östersjöns botten.
Ett annat anmärkningsvärt tema var Finlands fortsatta framgång i lycklighetsstudien, där Finland varit nummer ett de senaste sju åren.
Stora framsteg i Sverige
Sveriges ekonomi rullar på klart bättre än Finlands men ändå har Finlandsbilden i Sverige nått nya höjder. Andelen svenskar som förhåller sig positivt till Finland har stigit markant, från 62 procent år 2017 till hela 79 procent i slutet av 2022.
Samtidigt har svenskarnas intresse för Finlands historia och samhälleliga dialoger, säger man i rapporten. Intresset kan bero på att Finland anses i medierna ha varit steget före Sverige när det gäller att lösa knepiga frågor i undervisnings- och försvarsfrågor.
Dessutom hade Finland ännu nyligen en exceptionellt ljusstark statsminister när Sanna Marin ledde regeringen och besökte Sverige iklädd en läderjacka.
Marin fortfarande framstående men Niinistö nämndes oftare
Tittar man på vilka finländare som nämndes oftast i utländska medier är det mest aktuella eller ljusstarka politiker och idrottsvärldens superstjärnor som dominerar statistiken.
Sauli Niinistö toppar listan, strax före Sanna Marin, Petteri Orpo och Pekka Haavisto. Tennisspelaren Emil Ruusuvuori kommer in på femte plats och är först bland sportstjärnorna.
Även Aki Kaurismäki fick publicitet utomlands, tack vare hans senaste film Höstlöv som faller, som blev en kritikerfavorit.
Därtill blev Nobelpristagaren och fredsförmedlaren, president Martti Ahtisaaris bortgång en internationell nyhet på bred front.
Tittar man på finländare enbart i rubrikerna ser listan rätt så annorlunda ut – där är Marin överlägsen etta. Niinistö kommer in först på 13:e plats, efter en lång rad idrottare, Petteri Orpo, Aki Kaurismäki och Tom of Finland.
Mindre smickrande betyg för rasismskandaler och från Ryssland
En framstående faktor som bryter den positiva trender i Finlands form i det internationella rampljuset var rasismskandalerna som susade om Orpo-regeringen under sommaren.
Det var dåvarande näringsminister Vilhelm Junnila (Sannf) samt finansminister Riikka Purra (Sannf) som bidrog till den kritiska publiciteten – den ena för rasistiska utlåtanden och referenser till extremhögern, den andra för rasistiska inlägg på nätet.
Inte bara i Sverige utan också till exempel i Tyskland, där Finland har ett anmärkningsvärt gott rykte, och i Storbritannien uppmärksammade stora medier regeringsskandalen.
Finland figurerade flitigt också i ryska medier, men sällan i positivt ljus. Rysslands anfallskrig och Finlands inträde i Nato medförde en skarp förändring i ryska pressens narrativ.
Det här syns också i Finlandsbilden bland ryssar. Åren 2017–2021 förhöll sig omkring 70 procent av ryssarna positivt till Finland. År 2023 hade den andelen rasat till 37 procent.
Inte bara Kreml som förhåller sig kritiskt
Enligt rapporten har Finlandsrapporteringen varit kritisk på andra håll också, framförallt kring Natomedlemskapet och eskaleringsrisken det medför.
Det här syns bland annat i Kina, där medierna ofta använder sig av ryska källor. Motsvarande intryck förekommer också i andra länder.
”Neutralitet har för många i Ungern varit en väsentlig del av Finlandsbilden, och somliga tycker att det här borde förblir oförändrat”, skriver till exempel Finlands representation i Budapest.
