Att hugga och klyva ved är troligtvis det enda arbete som vi ännu till stor del gör likadant som urbefolkningen gjorde för flera hundra år sedan. Kanske det är den långa traditionen som gör att vedarbetandet är en så kär sysselsättning för oss finländare. Visst har verktygen blivit bättre och då och då kommer någon ny vedbearbetningsmaskin in på marknaden, men själva veden, den är sig ganska lik.
En stor förenkling skedde när bågsågen i trä byttes mot en i metall eller när man fick tillgång till yxor från Sverige, säger en van vedhanterare född på 40-talet. Om sådana utvecklingsskeden vet man inget ifall man är född lite senare och uppvuxen med motorsåg och bra yxor tillverkade i Finland.
Den hydrauliska vedklyven har blivit en omtyckt medhjälpare vid vedtalkot på senare år. En vedklyv kan spjälka också de svåraste vedklabbarna, den är hyfsat ljudlös och så känns den som ett tryggt och säkert verktyg.
Ved erbjuder syssla året runt
Det finns lika många åsikter om hur man borde hantera ved som det finns vedhanterare. Ett bra system är att fälla träden på vintern när de är som torrast. Sedan klyver man veden på vårvintern så att den får så lång tid som möjligt på sig att torka. Man staplar veden utomhus på ett luftigt ställe och låter den torka till mitten av sommaren. Efter midsommar blir luftfuktigheten igen högre och risken för att veden snarare blir våtare än torrare ökar så då är det dags att kasta in den i vedboden.
Från träd till ved
En vedbod behöver ha ett bra tak men i övrigt får det vara lite luftigt. En intressant diskussion som man brukar stöta på är också om veden borde staplas med barken uppåt eller neråt och om det påverkar hur snabbt veden torkar? Enligt en norsk undersökning har just den saken endast en marginell eller ingen betydelse. Större betydelse har hur fint man klyver veden, mindre klabbar torkar mycket fortare.
Kolla att veden är torr
Ju torrare ved desto bättre
Bäst energinytta får man ur helt torr ved. Om veden är fuktig går det åt en hel del energi vid själva eldningen att bara torka fukten ur vedträna. Att ved skulle kunna bli gammal om man låtit den ligga i vedboden många år är en myt – ju torrare ved desto bättre. Det är bara om veden inte hålls torr och om den börjat förmultna som värmevärdet försämras.
Ved kan inte bli för torr
Vilket träd ger den bästa veden?
Alla träslag har nästan samma värmevärde per kilo ved, det är endast små skillnader. Man kan räkna ved i kilo och energi. Till exempel björk är ett kompakt och tungt träslag, gran är ett lätt. Ett kilo björkved är alltså i volym mindre än ett kilo granved och därför tycker man ofta att björk är mer värmeeffektivt.
Ett eldningstips
