Efter stundtals häftig diskussion och flera omröstningar blev arbetslivs- och jämställdhetsutskottet i riksdagen klart med sitt betänkande om lagstiftningen som begränsar strejkrätten.
Utskottet tvingades hålla många extramöten för att hinna behandla lagförslaget under våren.
I regeringens proposition föreslås begränsningar i de politiska strejkerna samt förutsättningarna för sympatistrejker. Utskottet föreslår vissa preciserande formuleringar och ändringar.
När det gäller politiska strejker föreslår utskottet en tidsgräns på 12 månader. Det handlar om att regeringen velat att man bara kan strejka en gång i en viss sakfråga. Tidsgränsen skulle innebära att man kan protestera igen efter ett år.
Utskottets ordförande Saara-Sofia Sirén betecknade ändå utskottets ändringar som mindre preciseringar i lagtexten.
– Inga ändringar har gjorts i lagförslagets centrala innehåll. Vi har gjort små ändringar när det gäller bedömningskriterierna för förbjudna sympatistrejker. Förutom tidsgränsen på 12 månader för politiska strejker preciserade vi definitionen på en politisk strejk och kraven på att den skada som strejken orsakar ska kunna anses liten.
200 euros strejkböter står kvar
Utskottet föreslår också kompletteringar beträffande förutsättningarna för en arbetsgivare att dra av en sanktionsavgift på 200 euro från lönen för en arbetstagare som deltagit i en olaglig arbetsnedläggning.
Om arbetsdomstolen dömer att en stridsåtgärd är olaglig måste arbetstagarna få skriftlig information om detta.
Om stridsåtgärderna ändå fortsätter måste arbetstagarna betala 200 euro i kompensation till sina arbetsgivare. Arbetsgivarna får ändå inte dra av ersättningen från lönen utan arbetstagarens godkännande.
I så fall kommer avgiften att krävas av arbetstagaren på annat sätt.
I vissa lägen kan ersättningen för olagliga strejker mildras. Så kan det till exempel vara om arbetstagarna i företag går strejk i ett läge där arbetsgivaren har aviserat stora nedskärningar.
De föreslagna lagarna är enligt regeringens proposition avsedda att träda i kraft den 1 juli i år.
Arbets- och näringsministeriet har bedömt att det inte finns några hinder för att lagen träder i kraft redan innan det. Regeringen skyndar gärna på lagen för att minska risken för politiska strejker som kan orsaka betydande skada på finländska företag.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har nu godkänt ett förslag till uttalande som förutsätter att regeringen utvärderar följderna sett till kön av ändringarna i arbetsfredslagstiftningen, och att regeringen ger en utredning om utvärderingen till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2027.
Kritik från oppositionen
Två reservationer ingår i betänkandet. Enligt Yle ville SDP, De Gröna och Vänsterförbundet förkasta lagförslaget. Enligt partierna är de föreslagna lagändringarna oproportionerligt hårda i en situation där antalet strejker i vårt land endast uppgår till i genomsnitt en halv timme per år per arbetstagare. Centerns reservation handlar om den eventuella sanktionsavgiften på 200 euro som kan åläggas arbetstagaren.
Utskottets vice ordförande Lauri Lyly (SDP) framförde kritik mot lagförslaget.
– Det här lagpaketet som regeringen har berett ensidigt är exceptionellt drastiskt. Resultatet av processen var redan entydigt nedskriven i regeringsprogrammet. Därför har det varit svårt att få till stånd några betydelsefulla ändringar under arbetets gång.
Lauri Lyly sade att inget annat nordiskt land har begränsat politiska strejker eller sympatistrejker med lag.
– Vår lagstiftning har under de senaste åren varit ganska lika. Målet med lagen är att minska stridsåtgärderna med 5-10 procent per år.
