Det var en sen kväll i Esbo, Markus Bünger jobbade som dörrvakt på en restaurang.
Bråk uppstod, han vägrade släppa in en påverkad person till restaurangen.
– Han sa att han skulle komma tillbaka med sin hund. Och det gjorde han.
Det var en rottweiler som gick till angrepp, och den kom åt att bita Bünger i armen flera gånger.
– Som tur var fick jag tag i hundens halsband och hade då ena handen fri så att jag kunde trycka tummen genom ögat på den. Då släppte den.
Hundattacken pågick i en knapp halv minut, men följderna kände han av en lång tid med många läkarbesök för att återställa armen.
Få personer skulle ha haft den sinnesnärvaro som Bünger hade, och hade han inte varit kraftigt byggd, hade det kunnat sluta på värsta tänkbara sätt.
Svenska Yle har även granskat hur lätt det är att få tag på hundar med egenskaper som kräver mycket av sin ägare, det visade sig räcka med ett telefonsamtal.
Finland toppar dödsstatistiken
Under åren 2013-2022 har sjutton personer i Finland dött på grund av bett eller angrepp av hund, enligt uppgifter från Statistikcentralen.
En vanlig dödsorsak är att man dör i sviterna av hundbettet, exempelvis på grund av blodförgiftning.
Under samma tidsperiod var motsvarande antal tolv personer i Sverige, fyra i Norge och fyra i Danmark.
Det framkommer då Svenska Yle sammanställer siffrorna från de nordiska länderna. Dessa siffror har inte tidigare jämförts.
Tre dödsfall på miljonen i Finland
Sirkku Sarenbo är docent i miljövetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar.
Hon har tillsammans med kollegan Andreas Svensson forskat i dödliga hundattacker i Europa åren 1995-2016.
Svenska Yles granskning av dödsfallen i Norden visar att trenden håller i sig.
– Finland sticker ut jämfört med övriga Norden, säger Sarenbo.
Hon påpekar att för varje dödsfall finns det ett stort antal skadade människor, som inte syns i någon statistik.
– Det finns också många fall där döden hade inträffat om inte personerna som blivit bitna och angripna snabbt hade fått vård.
Sarenbo säger att det är vanligare att hundar angriper och dödar andra hundar, och att det är ett djurskyddsproblem.
Knapp kunskap om hundattacker
Nicole Lehto skrev en pro gradu-avhandling om hundattacker år 2018 vid Åbo Akademi. Det som förvånade henne var att det inte finns någon statistik över hundattacker.
– Myndigheterna har ingen koll, säger Lehto.
Såren har varit potentiellt livsfarliga och krävt sjukhusvård i flera dagar
Utdrag från Satakunta tingsrätts domslut
Med jämna mellanrum läser man om hundattacker i media, så Lehto hade utgått från att information fanns att få.
– Att ett sådant samhällsproblem inte tas på större allvar är förvånande, säger hon.
Då Svenska Yle granskar hundattacker i Finland, visar det sig att inget har förbättrats sedan Lehtos informationssökning.
Statistikcentralen registrerar däremot dödsorsaker så uppgifter om personer som dött på grund av hundbett eller hundangrepp finns att få.
Svårt att brottsbestämma hund
För att få en bild av hur vanliga hundattacker är har vi kontaktat alla polisdistrikt för att veta hur ofta de får anmälningar om hundattacker.
De flesta polisdistrikt skickar siffror över antalet hundattacker med en uppmaning om att siffrorna endast bör ses som riktgivande.
Situationen där målsägande legat på marken och hunden rivit i hens öra, bitit i huvudet och armen har otivelaktigt varit upprörande och skadorna smärtsamma.
Utdrag ur Västra Nylands tingsrätts domslut
Det här eftersom det finns stor variation i hur brottsanmälningar tas emot.
Med det förbehållet kan vi konstatera att polisen årligen tar emot cirka 200 anmälningar där hundar är inblandade.
Oftast är brottsrubriceringarna vållande av skada och underlåtenhet att vakta djur, som kan involvera hundattacker mot människor.
Myndigheterna viftar bort ansvaret
De myndigheter Svenska Yle kontaktar om hundattacker, tycker inte att detta är deras ansvarsområde.
Jord- och skogsbruksministeriet, som har hand om djurfrågor, bollar över till inrikesministeriet eftersom farliga hundar är en säkerhetsfråga.
Men hundattacker är inte en aktuell fråga på inrikesministeriet.
Närmast har den behandlats i riksdagen efter att riksdagsledamot Terhi Koulumies (Saml) ställt ett skriftligt spörsmål om hur regeringen ska ingripa i hundangrepp.
– Frågan brukar dyka upp efter att någon hund gått till attack, men det finns inga enkla lösningar, säger polisinspektör Seppo Sivula vid inrikesministeriet.
Den lagstiftning som finns är tillräcklig anser Sivula, att skriva nya lagar förändrar inte läget.
– Problemen finns hos de som håller i kopplet till hunden.
Olika åsikter
I övriga nordiska länder har hundattacker lett till debatt.
Den svenska regeringen vill exempelvis ge myndigheter ökade befogenheter att förebygga hundattacker.
I vissa länder har man även förbjudit vissa hundraser- och typer, men inte i Finland.
Målsägande har tvingats till en akut operation nattetid där läkare har förslutit såren
Utdrag ur Västra Nylands tingsrätts domslut
På Djurskyddet Finland SEY, säger man till Svenska Yle att man är orolig över det ökade antalet hundattacker.
De har fått in ett ökat antal anmälningar om aggressiva hundar under de senaste åren.
De önskar liksom Kennelklubben, att myndigheterna skulle ta större ansvar.
Men Seppo Sivula bollar tillbaka till Kennelklubben.
– Hundföreningar har en avgörande roll i att skapa en kultur där ägare tar ansvar för sina hundar.
Forskaren Sirkku Sarenbo tycker att myndigheterna skyller ifrån sig.
– De måste agera kraftigare och snabbare. Det är politikernas sak att utreda vilka åtgärder som är mest lämpliga.
Sarenbo säger att dödliga hundattacker är en ökande trend världen över.
– Ingen ska behöva dö av att bli angripen och biten av en hund.
Handleden krossad
Markus Büngers arm blev rejält skadad, bland annat krossades handleden.
– En stor köttbit var bortsliten, ända ner till benet. Musklerna förstördes, och det transplanterades hud från andra områden på kroppen.
Bünger valde att inte driva ärendet vidare till rätten. Han ville lägga händelsen bakom sig, och lämnade hemorten för en tid.
Rädd för hundar blev han ändå aldrig eftersom han är van vid hundar sedan barnsben, och han har själv idag en kamphund.
– Jag är uppfostrad med respekt för hundar. Man ska aldrig lita hundra procent på en hund. För jag vet vilka krafter de kan utsätta en för.
Kommentarsfunktionen är avstäng, tusen tack för alla kommentarer och tack för god ton!
