Västra Nylands tingsrätt tillkännagav i dag att den åtalade i Vastaamofallet Aleksanteri Kivimäki döms till fängelsestraff i 6 år och 3 månader för grovt dataintrång, försök till grov utpressning, 9 231 fall av grovt spridande av information som kränker privatlivet, 20 745 fall av försök till grov utpressning och 20 fall av grov utpressning.
Tingsrätten förkastade således inga av åklagarnas åtal.
– Tingsrätten gav en väldigt välmotiverad dom, åklagarna är preliminärt nöjda med den. I domen ser man att tingsrätten har förstått de centrala frågeställningarna och man kan också se att de gjort ett väldigt gediget jobb i hur de motiverat sina ställningstaganden, säger distriktsåklagaren Bo-Niklas Lundqvist.
Domen har inte vunnit laga kraft.
Kivimäkis advokat Peter Jaari säger att hans klient fortfarande bestrider alla åtal, och är besviken över domen. Jaari säger till Yle att Kivimäki sannolikt kommer att överklaga.
Hade yrkat på ännu längre straff
Åklagarna yrkade på sju års fängelsestraff för Kivimäki, det strängaste straffet som skalan tillåter.
Tingsrätten ansåg att fängelsestraffets längd med beaktande av gärningarnas allvar, gärningssättet och Kivimäkis mycket likgiltiga förhållningssätt skulle vara cirka 6 år och 7 månader. Straffet lindrades ändå eftersom Kivimäki genom sin försvarare under huvudförhandlingen hade börjat avtala om villkorlig förlikning med tusentals målsägande som framställt ersättningsanspråk.
Enligt tingsrätten var det utifrån åklagarnas åtal och Kivimäkis svaromål fråga om huruvida Kivimäki uttryckligen hade utfört de brott som beskrevs i åtalet.
Enligt åtalet hade han brutit sig in i Psykoterapicentret Vastaamo Oy:s informationssystem och kopierat bolagets patientdatabas i november 2018 och därefter utövat utpressning mot Vastaamo och dess kunder hösten 2020 samt spridit känsliga uppgifter om kunderna på webben.
I fråga om bedömningen av bevisningen var det i huvudsak fråga om ifrågavarande brott hade begåtts på en viss virtuell server och om Kivimäki hade använt den under den tid då brotten hade begåtts.
– Det var ett nätverk av många olika typer av bevis. Till exempel hur vissa IP-adresser korrelerar med var Kivimäki har befunnit sig, hur servern i fråga hade använts och vilka lösenord, och så hade det att göra med hurdana sökningar som hade gjorts i patientdataregistret innan datat släpptes, säger Lundqvist.
Komplicerat fall har svalt enorma resurser
Vastaamofallet började ursprungligen nystas upp i oktober 2020 när det privata psykoterapicentret för första gången meddelade att det blivit mål för dataintrång och utpressning samt bekräftade att konfidentiella klientuppgifter stulits.
Bland annat hade flera hundra personers patientjournaler och personuppgifter lagts ut på Tor-nätverket. Också Svenska Yle kontaktades då av Vastaamos tidigare klienter som blivit utpressade.
Genombrottet i utredningen skedde två år senare i oktober 2022 när polisen lyckades knyta Kivimäki till brotten och utfärdade en internationell häktningsorder på den kända finländska hackaren.
Kivimäki greps i Frankrike i februari i fjol, utlämnades till finländska myndigheter och häktades.
Bevisningen bedömdes som helhet
En av de stora frågorna under huvudförhandlingen i Västra Nylands tingsrätt har varit om åklagarna lyckas knyta Kivimäki till de misstänkta brotten.
Tingsrätten konstaterade på tisdagen att inget av de bevis som lagts fram i målet i sig visade att Kivimäki hade gjort sig skyldig till de brott som beskrivs i åtalet. Inget bevis uteslöt heller Kivimäkis skuld.
– Om vi talar om brott i cybervärlden så är det sällan som man kan säga något definitivt utifrån ett enskilt bevis. Ofta är det blandning av olika indicier som pekar på att en viss person har gjort någonting, säger Lundqvist.
Bevisningen bedömdes som en helhet där tingsrätten ansåg att brotten hade begåtts på en server som Kivimäki hade använt i större utsträckning än han hade medgett.
Över 5 000 ersättningsanspråk
Enligt tingsrätten är brottshelheten exceptionell till sin natur och på grund av antalet parter var helheten den största i Finland någonsin.
Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors Universitet, är inte överraskad över den stränga domen.
– Det är inte så förvånande för det var ett oerhört allvarligt brott i just den typen, för man hade ekonomiskt motiv och man har förorsakat mycket skada för Vastaamos kunder, säger Nuotio.
Över 33 000 personer blev offer för dataintrånget där Vastaamos patientuppgifter stals och publicerades. Över 20 000 målsägande har kunnat följa den långa rättegången i separata lokaler.
Hittills har tingsrätten fått in över 5 000 ersättningsyrkanden i fallet. De behandlas skilt.
Redan under den första förhandlingsdagen i november 2023 krävde försvaret att den åtalade släpps från häktet. Efter upprepade kravyttringar släpptes Kivimäki från Vanda fängelse i februari.
Kort därefter häktades han ändå på nytt eftersom han försvann och infann sig inte i rätten.
Tingsrätten har beslutat hålla Kivimäki fortsatt häktad.
