Jenna Matintupa, vice ordförande i Ruth Marthaförening och aktiv martha från Vasa, säger att det sedan februari har varit tyst från förbundets sida.
– Jag har som förhoppning att vi får en förklaring på mötet på lördag och att styrelsen kanske lite kan öppna upp kring olika missförstånd som jag antar att det egentligen är, eller jag hoppas att det är det, säger Matintupa.
Inför årsmötet har Ruth Marthaförening från Vasa och Korsholm, Malax Mittemellan Marthaförening och Närpesnejdens Marthaförening lämnat in en motion där man hoppas på att få en förklaring till grunden för avtalsförändringen och hur de anställda inom förbundet behandlas.
– Har de behandlats rättvist och jämställt och har man värnat om deras mående under den här processen som har varit ganska lång och känslosam för många, frågar Matintupa.
Bra att folk kan ha olika åsikter
Mia Hafrén som är Marthaförbundets ordförande säger att det inte är första gången det stormar kring Marthaförbundet och att det aldrig är trevligt att fatta impopulära beslut.
– Jag tycker det fina här är att vi är ett förbund där man får ha olika åsikter och man får också komma fram med dem. Man får ifrågasätta ledningen och vi behöver kunna förklara varför vi är tvungna att fatta de beslut vi gör. Så att ja, det är inte roligt för någon, men det här är en del av processen, säger Hafrén.
Jenna Matintupa tror att missnöjet bland medlemmarna är väligt varierat. Hon tror att det är många som känner att de inte alls varit delaktiga i det som skett.
– Sen finns det finns ett jättestort missnöje bland dem som har varit berörda av den här konflikten. Det finns också ett jättestort missnöje bland dem som upplever att de inte blivit hörda och de upplever att det har varit ett väldigt nonchalant bemötande. Sen finns det en del som upplever att det här är jätteonödigt och jätteprovocerande att det ens kom ut, säger Matintupa.
Matintupa hoppas att årsmötet ska vara ett tillfälle då de får svar på sina frågor och som hon uttrycker det: ”mötas i mitten”.
Mia Hafrén tror inte att de kommer att ha andra svar eller fler svar att ge nu än vad de har gett tidigare.
– Jag tror att svaren fortfarande är de samma. Man behöver ibland se över sin organisation för att den ska fortsätta i 125 år till och då är man tvungen att fatta beslut som kanske inte är så populära just i stunden, säger Hafrén.
Välmående i vardagen nästa utmaning
Finlands svenska Marthaförbund har ungefär 8 500 medlemmar och elva anställda. Av finansieringen kommer 70 procent från statsstöd och fonder och resten från medlemsavgifter.
Både Matintupa och Hafrén ser framemot årsmötet och att träffa marthor från hela Svenskfinland.
– Jag ser fram emot att träffa marthor från olika orter och det är ett jätteviktigt evenemang för dem som är aktiva inom förbundet. Årsmöten är över lag en gång om året när alla samlas. Samhörigheten i förbundet är jättestark och har varit jättestark. Jag hoppas att den här saken inte ska påverka det, säger Matintupa.
När Hafrén ser tillbaka på Marthaförbundets historia slås hon av hur mycket förbundet gjort.
– Marthaförbundet har alltid varit involverat i de saker som har behövts just det årtiondet för att främja folks välmående i vardagen. Det har varit allt från kvinnornas rösträtt till husmödrars pensionsrätt till kvinnliga präster till att rädda Östersjön, säger Hafrén.
För framtiden ser Hafrén att de största utmaningarna finns inom social och mental hållbarhet.
– Där tror jag att med den kunskap som Marthaförbundet besitter, kunskap inom ekonomi och ekologi, kan vi hjälpa till att få folk att känna att man klarar av småsaker i sitt eget hem för att förbättra sin vardag. När man klarar av det så kommer man kanske ett steg framåt. Ett steg mot någon sorts tro på framtiden och att jag klarar själv av det, jag kan göra val som hjälper mig. Jag tror att där kan vi spela en stor roll, säger Hafrén.
När Hafrén valdes till ordförande för Marthaförbundet för ett år sen hade hon inte själv kommit i kontakt med Marthaförbundet. Hon beskriver det första året inom förbundet som en berg- och dalbana.
– Jag hade ingen aning om vad det skulle bli det här första året. Men jag bestämde mig för att gå in med stora öron och hålla mun, för att lära mig. Först och främst har det varit imponerande att se vilket engagemang det finns runt hela Svenskfinland i föreningar, nya föreningar, gamla föreningar. Massor av idéer, vad man kan göra, hur man kan utveckla det. En jättefin gemenskap och väldigt olika grupper, olika Marthor, säger Hafrén.
