OBS! Vi vill uppmärksamma läsarna på att texten innehåller detaljerade beskrivningar av grovt våld.
Våldet mot kvinnor är en av många frågor som diskuteras i det pågående parlamentsvalet i Indien.
– Vi hade nyligen ett fall här i Delhi som handlar om ett par som bodde ihop. Mannen slog ihjäl henne och skar upp henne i bitar, säger Lalita Devi, producent på den medieorganisationen Khabar Lahariya.
Khabar Lahariya är ett kvinnodrivet digitalt medienätverk som rapporterar från norra Indiens avlägsna landsbygdssamhällen i delstaterna Uttar Pradesh, Madhya Pradesh och Bihar.
– Han stuvade in hennes kroppsdelar i frysen, fortsätter Lalita. Sedan fortsatte han leva helt normalt, gick till jobbet och så vidare.
Hennes föräldrar blev oroliga eftersom de inte fick tag i henne, men det tog flera månader innan hennes pappa anmälde att hon var försvunnen.
Polisen undersökte saken och hittade kvinnan i frysen.
– Eftersom mannen var muslim och kvinnan hindu uppfattade folk att det handlade om något som kallas love-jihad. Det innebär att muslimska män medvetet gifter sig med hinduistiska kvinnor som en del av en större konspiration att förvandla samhället.
Enligt Lalita spreds mycket desinformation om muslimer och samhället polariserades.
– Kvinnans integritet ifrågasattes. Många tyckte att hinduistiska kvinnor inte ska bo ihop med muslimer, det blev en diskussion om att kvinnan hade gjort fel.
Sexpiller på bröllopsnatten
Ett annat uppmärksammat fall var mannen i småstaden Hamirpur i delstaten Uttar Pradesh som i februari tog potenshöjande piller på bröllopsnatten.
Sedan våldtog han henne så länge att hon måste tas in på sjukhus, där hon senare dog.
– Det var en brutal våldtäkt inom hemmets väggar, säger Lalitas kollega Faiza Hashmi. Den sortens brott är vanliga. Ofta förstår inte männen hur fel det de gör är.
En annan av Lalitas kollegor, Suneeta Prajapati, säger att medierna rapporterade om fallet i Hamirpur som om det var ett vanligt brott. Som om det är normalt att män tar sexpiller och blir så ivriga att kvinnan dör.
Ingen rapporterade om det som hade hänt ur offrets perspektiv.
– Vi åkte dit för att ta reda på vad som egentligen hade hänt. Sanningen var den att hon var sjuk redan före bröllopsnatten. Hon hade bett om att inte behöva ha sex. Det var våldtäkt och hon dog av inre blödningar.
För Suneeta är det viktigt att sanningen kommer fram. Khabar Lahariya använder de sanna berättelserna för att lära kvinnor vad som är ok.
– Vi pratar om vad samtycke betyder och att en man inte har rätt att göra något med dem om de inte har gett honom samtycke. Kvinnorna i de här områdena vet inte om att de har rättigheter.
Både Suneeta och Lalita är själva uppvuxna i byar i Uttar Pradesh där samhällets värderingar är traditionella och patriarkala.
– Den här mannen var en välutbildad ingenjör och han kom från en utbildad familj, säger Faiza. Men de tog aldrig på sig ansvaret för att det gick som det gick. Men han sitter åtminstone nu i fängelse.
Suneeta tar upp ett annat brott, som, precis som i den här artikeln skapar rubriker, men som döljer en djupt tragisk verklighet.
– Det var en man som skar loss sin frus huvud. Han strök runt i staden innan han gick till polisen med det. Han sa att hans fru hade varit otrogen och att han därför hade skurit huvudet av henne.
Han förstod att polisen antagligen skulle gripa honom. Enligt polisens uppgifter upplevde mannen att det han hade gjort var försvarbart. Faiza säger att vi inte vet om hans fru verkligen hade varit otrogen.
– Han hörde via vänner och familjemedlemmar att hans fru träffade någon utanför hemmet. Det var det pratet som fick honom att mörda sin fru.
Suneeta fortsätter:
– Medan han strövade omkring på staden med sin frus huvud i handen fick han stöd av människor han mötte. Många sa att det är bra att han visar andra kvinnor hur det kan gå om man är otrogen.
Det här är alltså ett exempel på att kvinnors otrohet anses vara ett större brott än att mörda sin fru. Det här var ännu tydligare på sociala medier, där många beskrev honom som en hjälte.
De som stöttar honom, är det män eller kvinnor?
– I första hand män, svarar Faiza.
Den toxiska maskuliniteten finns i hela landet
– Den här sortens berättelser hör vi från alla Indiens regioner, säger Lalita. Det handlar om att det finns väldigt mycket ilska i det indiska samhället. Gärningsmännen har svårt att hantera sin ilska.
De exempel Khabar Lahariya skriver om kommer främst från Uttar Pradesh, eftersom det är där organisationens målgrupp finns. Och många av de anställda har sina rötter i byarna där.
När en man kastar syra i ansiktet på en kvinna är det för att förstöra hennes framtid och möjlighet att ha en egen identitet för resten av livet
Lalita Devi
– Vi hade ett fall där en man kastade syra i ansiktet på sitt ex, berättar Lalita. Han gjorde det för att hon skulle gifta sig med en annan man. När en man kastar syra i ansiktet på en kvinna är det för att förstöra hennes möjligheter att ta egna självständiga beslut.
Men i det här fallet lyckades mannen inte tysta ner kvinnan.
– Hon har blivit en frispråkig talesperson i kampen mot syraattacker. Hon har skapat stor uppmärksamhet kring den här frågan.
Trots att ilskan är en gemensam faktor bakom våldet tar det sig skrämmande olika uttryck i olika miljöer.
– I en by brände de ihjäl en 50 år gammal kvinna för att de trodde att hon var en häxa, säger Lalita.
Det hände i delstaten Bihar i nordöstra Indien.
– Det finns en tanke i Indien att kvinnor har en tendens att göra sådant som de inte borde göra. Vanligtvis är problemet att de överträffar männen i hushållet, säger Lalita.
Suneeta fortsätter:
– De tände eld på hennes hem. Hon dog. Hennes familj överlevde, men de vågar inte gå ut mer. Människor hotar med att döda dem också.
Kastsystemet gör vissa samhällsgrupper sårbara
– En familj sände två döttrar att jobba i ett företag i Hamirpur som tillverkar tegelstenar, berättar Suneeta. Ägaren och några anställda våldtog de två systrarna.
De filmade händelsen och hotade med att publicera den på sociala medier om de berättade om det för någon.
– Flickorna tog livet av sig. Deras familj fick höra att de hade blivit våldtagna, så de som våldtog dem började hota hela familjen. De sa att de sätter ut videon på sociala medier om de går till polisen.
Det här fick flickornas pappa att begå självmord.
– På grund av att han tog livet av sig fick polisen veta vad som hände.
Vilken är de patriarkala och hierarkiska samhällsstrukturernas roll bakom den här sortens grova våld?
– Indiens föråldrade kastsystem är fortfarande utbrett och praktiseras i dag, säger Suneeta.
Så sen som i fjol blev en Dalit-pojke slagen till döds för att han drack vatten från en kruka som var avsedd för lärare från högre kaster.
Dalit är den grupp som är lägst i hierarkin i kastsystemet.
– Situationen har blivit lite bättre eftersom kastsystemet är förbjudet i lag, men vi upplever att personer från högre kast alltid ser ner på oss.
Det här leder till ett mindervärdeskomplex som, i kombination med dålig utbildning, är en starkt bidragande orsak till våldet.
– Om en dalitkvinna förstår systemet och försöker sprida kunskapen till andra kvinnor i samhället blir hon ett hot. Hon tillåts inte kämpa för förändring i sin by, säger Lalita.
Här kommer de Faizas, Lalitas och Suneetas egna erfarenheter från de byar där de har vuxit upp med i bilden.
– Då kommer någon från ett högre kast se till att hon trycks ner igen. Våldtäkt är ett sådant sätt. De får förstås någon annan att utföra brottet. De klarar inte av att en kvinna berättar för andra om deras rättigheter.
Familjens stöd är a och o
– Om jag åker tillbaka till min hemstad säger folk åt mig att jag har dåligt inflytande på andra unga kvinnor, säger Faiza. Din familj har gett dig för mycket frihet. Den friheten passar inte våra döttrar.
Lalita bodde fortfarande kvar i sin hemby när hon började jobba som reporter för Khabar Lahariya. Det är en liten by med bara drygt 20 hus. Folk märkte genast att hon ofta vara borta på längre resor.
– Folk, också släktningar, brukade säga åt min familj att det är fel. Det är inte bara fel, det är fel mot dem. Deras döttrar har börjat säga att Lalita får göra sådant de inte får. Hon får också klä sig i västerländska kläder.
Men idag har hela byn tagit till sig av hennes framgång i stora världen.
– Samma personer som klagade då ser henne nu som en förebild för sina egna döttrar, säger Lalita. Nu vill de att deras flickor ska få riktiga jobb. Det här är en förändring som händer i samhället, men det tar tid.
Suneeta var i äldre tonåren när hon slutade jobba i den lokala gruvan i byn och fick jobb på Khabar Lahariya. Det var långt till kontoret, så ibland när hon måste jobba sent på kvällen blev hon där över natten.
– Folk trodde att jag sov över hos en man. Så var det i min by.
Men Suneeta var en strålande journalist och hennes jobb fick stor uppmärksamhet. Många i byn var stolta över det hon gjorde. Hon hade möjligheten att göra en arbetsresa till Sri Lanka.
– De tyckte att det var speciellt att någon i byn fick resa så mycket, och till och med utomlands. De ville ge samma möjligheter åt sina egna döttrar.
Men det var bara ena sidan av slanten.
– Samma personer började också tala illa om mig. De sa att Suneeta brukade jobba i gruvan, men nu tror hon att hon är en fin journalist. Men hon är bara en av oss, inte så bra som hon själv tror.
