En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
232 kandidater från 14 partier ställer upp i valet. Vad är det riktigt för människor som vill ha en plats i europaparlamentet? Hurdana personer ställer upp och hur väl representerar de befolkningen?
Vi har analyserat information från både valmyndigheten och Yles valkompass om vilka språk de kan, vilken utbildning de har, vem kandidaterna har som förebilder och mycket mera. 198 av de 232 kandidaterna har svarat på Yles valkompass och datan från valmyndigheten gäller alla kandidater.
Bland de 232 kandidater som tävlar om en plats i EU-parlamentet bor en tredjedel i huvudstadsregionen. Totalt 78 kandidater har hemadress i Esbo, Vanda eller Helsingfors.
Av De Grönas kandidater är över hälften, 55 procent, från huvudstadsregionen. Det relativt nygrundade Öppna partiets lista är ännu mera Helsingforscentrerad. Över 70 procent av deras kandidater bor i regionen.
Högsta andelen kandidater utanför huvudstadsregionen har Kristdemokraterna, 90 procent. Också Centern och Sannfinländarna har många kandidater som bor utanför Ring III.
De allra flesta av kandidaterna, 86 procent, har finska som modersmål. Andelen är mindre jämfört med alla finländare. I hela landet talar 91 procent av de röstberättigade finska som modersmål. På svenska är det däremot tvärtom – andelen svenskspråkiga kandidater är högre än andelen svenskspråkiga röstberättigade.
28 kandidater, 12 procent, talar svenska som modersmål, medan de svenskspråkiga röstberättigade utgör 6 procent av Finlands befolkning. Fem kandidater har ett annat språk än svenska och finska som modersmål.
Kandidaterna i EU-valet är ett språkkunnigt gäng. Nästan alla säger att de talar ett eller fler språk utöver sitt modersmål. Engelska är föga överraskande det främmande språk som flest kandidater säger sig behärska, svenska är näst vanligast, tyska kan 23 procent. Bara fyra kandidater talar inga andra språk än sitt modersmål.
Kristdemokraternas Marika Visakorpi-Kemppainen är den språkkunnigaste av kandidaterna, hon talar sju språk.
Fler kvinnor än tidigare ställer upp
Av alla kandidaterna är 45,3 procent kvinnor och 54,7 procent män. En klart större andel kvinnor ställer upp i år än i förra EU-valet. 2019 var 39 procent av kandidaterna kvinnor. Kvinnornas andel i EU-valet är också högre än i riksdagsvalet 2023 då 43 procent av kandidaterna var kvinnor.
Öppna partiet är det parti som har störst mansdominans. 81,8 procent av partiets 11 kandidater är män.
Bland riksdagspartierna har Kristdemokraterna och Sannfinländarna högst andel män bland sina kandidater, 60 procent. Socialdemokraterna och Rörelse nu har den högsta andelen kvinnor, 70 procent.
Av alla röstberättigade är 51,8 procent kvinnor.
Den allra vanligaste åldern för en EU-valskandidat 2024 är 40 eller 52 år. Nio personer är 40 år gamla och nio personer är 52 år gamla.
Jämför man med kandidaterna som ställde upp i EU-valet 2019 är kandidatfältet snäppet yngre än senast. 2019 var medelåldern bland alla kandidater 45 år, i år är medelåldern 44 år.
Allra störst föryngring har skett i Vänsterförbundet där kandidaternas medelålder har sjunkit med nästan sex år jämfört med förra EU-valet. Vänsterförbundet är också det parti där medelåldern bland kandidaterna totalt sett är lägst. Riksdagspartiet med den högsta medelåldern är Kristdemokraterna, 51 år.
Även om EU-parlamentets nestor Nils Torvalds inte ställer upp för omval i år är SFP det parti där kandidaternas medelålder har ökat mest jämfört med förra EU-valet (3 år).
Den allra äldsta kandidaten är Frihetsalliansens Rauli Mäkelä som är 77 år gammal. De Grönas Unna Eteläinen, 18 år, är yngst av alla kandidater.
Ser man på kandidaternas utbildningsnivå har de allra flesta, 67 procent, en högskoleexamen.
Högst utbildade är Kristdemokraternas kandidater. Av partiets kandidater har 70 procent högre högskoleexamen.
Lägst utbildningsnivå har Kommunistpartiets kandidater. Av dem har femton procent ingen examen efter grundskolan.
Jämfört med Finlands röstberättigade är kandidaterna i EU-parlamentsvalet ändå väldigt högt utbildade. Av finländarna har 25 procent en högskoleexamen medan 21 procent inte har någon examen efter grundskolan.
Förutom att kandidaterna är högt utbildade är många också erfarna politiker. Det allra vanligaste förtroendeuppdraget är fullmäktigeledamot i någon kommun. 96 kandidater är kommunpolitiker.
31 av riksdagsledamöterna har nu siktet inställt på att bli invalda i EU-parlamentet istället. Sju av våra nuvarande europaparlamentariker ställer upp för omval.
Vanligast är att politikerna är aktiva i både kommun- och välfärdsområdesfullmäktige. 16 kandidater är invalda i såväl riksdagen, kommun- som i välfärdsområdesfullmäktige.
Över hälften av kandidaterna, 124 stycken, har inga politiska uppdrag för närvarande.
I valkompassens bakgrundsfrågor bad vi kandidaterna berätta vem deras politiska förebild är. Tolv kandidater svarade att Sauli Niinistö är deras politiska förebild. Alla kandidater som nämnde Niinistö representerar partier till höger på den politiska kartan.
Populära förebilder var också Heidi Hautala, Nelson Mandela och Miina Sillanpää. Hautala fick sex röster. Alla hennes beundrare kandiderar för De Gröna.
Rättelser:
14.5.2024 kl 8:36: Meningen:”98 av de 232 kandidaterna har svarat på Yles valkompass och datan från valmyndigheten gäller alla kandidater.” lades till för att klargöra vad datan visar.
14.5.2024 kl 11:48 Förbättrad grafik om kandidaternas utbildningsnivå.
