Ungefär 100 döda fiskar har Jukka Isomäki plockat upp ur Karperöfjärden vid sin stuga belägen på fjärdens östra sida. Det är mestadels braxen, någon liten gädda och en stor ål på 40 centimeter. Han har vistats på sin stuga under några år och aldrig noterat något liknande, inte heller har någon i grannskapet eller tidigare villaägare upplevt något liknande.
– Braxnarna har sett frysta ut och det har också luktat en del, berättar Isomäki.
Den stora mängden död fisk har överraskat Isomäki. Vanligtvis under sommaren har han knappt sett till någon fisk alls, bara noterat någon mindre gädda och abborre. Under vårvintern har han också noterat många havsörnar på isen, som mest tolv stycken samtidigt. Han misstänker att den döda fisken lockat till sig örnar.
Syrebrist sannolikt
Vintern var lång och kall. Karperöfjärden har varit istäckt från oktober till början av maj. Med stor sannolikhet har fiskarna dött som en följd av syrebrist.
– Det har varit en väldigt sträng isvinter här. Även diken och tillflöden, som normalt för med sig syrerikt vatten även vintertid, har frusit så det kom inget nytt syre in i sjön, konstaterar marinbiolog Vincent Westberg.
Istäcket är en orsak till syrebristen, men det behövs också organiskt material i bottnen.
– Karperöfjärden är ju en något övergödd sjö, vilket betyder att det är biologisk aktivitet året runt. Då konsumerar nerbrytarorganismer syre vintertid, vilket gör att det blir syrebrist.
Syrebrist är speciellt vanligt i skiktade djupa sjöar där vattentemperaturen kan hållas under fyra grader även sommartid. Sådana sjöar finns inte i Österbotten, utan de förekommer längre inåt landet och norrut. Karperöfjärden är inte speciellt djup och dessutom är bottnen jämn, men trots det kan alltså syrebristen uppstå.
– Vi är på sätt och vis besparade fiskdöd på grund av syrebrist, men däremot har vi ju stora problem med våra sura sulfatjordar som brukar förorsaka fiskdöd, säger Westberg.
Pump kan hjälpa
På området har samfälligheten pumpar för att cirkulera vattnet i fjärden.
– För några år sedan pumpades det aktivt men ytan är stor här och det krävs ganska mycket pumpning för att råda bot på hela problematiken och då han man antagligen bedömt i vintras att behovet kanske inte är så stort, säger Westberg.
Det är rätt vanligt att fiskdöd förekommer vårtid och det betyder inte att hela fiskfaunan har eliminerats eller försvunnit, berättar Westerberg. Dessutom har Karperöfjärden inlopp från norra sidan av sjön och ny fisk stiger upp i vattnet. Westberg beskriver sjön som fiskrik.
Ål i Karperöfjärden
Bland alla döda braxnar hittade Jukka Isomäki också en stor ål. Att det finns ål i Karperöfjärden är logiskt, 2021 planterades 3500 ålar ut i den över 300 hektar stora fjärden. Ålen som nu hittades mätte 40 centimeter, och Westberg bedömer att den ålen är betydligt äldre än de som planterades 2021.
– För mig var det nog en nyhet att det finns ål här, vilket betyder att ålutplanteringen med små glasålar kan falla väl ut. Det finns tydligen potential för ål att klara sig i Karperöfjärden. Spännande måste jag säga!
Ålen fortplantar sig vid 10-årsåldern vid Sargassohavet, utanför Kuba och Bahamas. Vägen dit från Karperöfjärden är lång, farlig och fylld av hinder.
Om 3500 ålar har planterats ut i Karperöfjärden, hur många kommer fram till Sargassohavet när tiden är mogen?
– Det är en svår fråga, men kanske en eller två. Det är faktiskt en stor dödlighet bland ynglen. Men det här är bara en okvalificerad gissning, säger Westberg.
