Klimatförändringen har gjort vintrarna mer instabila. En konsekvens av det är att asfalten slits snabbare.
– Stora växlingar mellan plus och minus tär på asfaltens skick mer än tidigare, säger Kristian Häggroth, arbetsplatschef vid Terranor som underhåller vägarna i västra Nyland.
Hur länge asfalt håller beror ändå på hurdan väg det är frågan om.
– På motorvägar där det finns mycket trafik kan asfalten hålla fem år. På en mindre livlig väg kan asfalten hålla 15 år, säger Katri Eskola, expert på vägunderhåll vid Trafikledsverket.
Största delen av asfalten, 95 procent, är stenmaterial. Resten är bitumen. Man anpassar stenmaterialet och mängden bitumen efter hur mycket belastning en väg ska tåla.
Vintervädret var tidigare mer stabilt och vägarna var täckta av snö. Snö och nattfrost skyddar vägar från slitage.
– Nuförtiden får vi regn på vintrarna i stället för snö. När vägarna är blöta, sliter dubbdäck mera på asfalten. På mindre vägar är bilar med dubbdäck däremot ett mindre problem fast man använder stenmaterial som inte är avsett för dubbdäck, säger Eskola.
Vägar skyddas inte längre av tjäle
Katri Eskola, expert på vägunderhåll
I asfaltbeläggning till motorvägar använder man stenmaterial som ska hålla mot dubbdäck. Men motorvägarna slits ändå snabbare på grund av den livliga trafiken.
Eskola tillägger att mindre vägar inte längre skyddas av tjäle eftersom marken inte fryser som tidigare.
Trafikledsverket försöker nu utveckla asfalten så att den skulle hålla vatten bättre.
– Vi har gjort förändringar och vi försöker se till att bitumen och stenmaterialet binder sig bättre än tidigare för att hålla den ökade mängden vatten, säger Eskola.
Strävar efter att återanvända asfalt
Asfaltbeläggning består av två komponenter: stenmaterial och bitumen. Det gör att asfalten är lätt att återanvända.
– Vi strävar efter att återanvända asfalt från våra projekt och när man gör det kontrollerat och planerat så kan man få lika bra beläggning som med nytt material, säger Eskola.
Eskola säger också att Trafikledsverket försöker hitta det mest lämpliga materialet som finns i närområdet. Materialet måste vara kostnadseffektivt och ha lång livslängd.
Kristian Häggroth säger ändå att vägunderhållet i Raseborg inte återanvänder asfalt.
Tidigare mätte man kvaliteten med vattenpass
Vägunderhållet i Finland sköts av olika entreprenörer. För att kontrollera att entreprenörerna följt Trafikledsverkets krav, gör de stickprov. De kräver bland annat att asfalten är jämn och kompakt. Mätningsmetoderna för att granska asfaltens kvalitet har ändå utvecklats under årens lopp.
– Tidigare kollade man enskilda projekts kvalitet med vattenpass men nuförtiden använder vi en bil som kör tillsammans med övrig trafik, säger Eskola.
Med de nyare mätningsmetoderna kan man mäta längre sträckor och mera noggrant.
I kommentarerna kan du berätta närmare om du har eller inte har märkt att vägarna håller sämre än tidigare!
