Trots att mörka moln tornar upp sig över världsekonomin finns det ekonomer som oroar sig för hur det ska gå för Finland om tillväxten tar fart snabbare än väntat.
Timo Vesala, chefsekonom på Kuntarhoitus som finansierar kommuner, har skrivit en hel kolumn om sin oro i Kauppalehti.
I korthet går hans oro ut på att USA:s kraftiga ekonomi ska dra med sig Europa i en överraskande bra tillväxt.
I så fall ökar sannolikt också inflationen igen, och det skulle sätta käppar i hjulen för Europeiska centralbankens planer att småningom sänka räntan.
Finland behöver sänkt ränta mer än andra
Penna Urrila som är chefsekonom på Finlands näringsliv EK håller bara delvis med resonemanget.
– En snabbare tillväxt är en positiv nyhet för företagen och den är positivt för finländare som får jobb när läget på arbetsmarknaden förbättras.
– Men de som har bostadslån kommer att tvingas betala höga räntor en längre tid om vi får en snabbare tillväxt och samtidigt högre inflationssiffror.
Finland är en mera räntekänslig ekonomi än Europa om helhet eftersom finländska banklån i regel har rörliga räntor. I många europeiska länder har de flesta lån fast ränta.
Länge hade finländska låntagare jämförelsevis låga räntor, men under de senaste åren har effekten varit den motsatta.
– Om en högre tillväxt samtidigt betyder högre inflationssiffror kommer nog Europeiska centralbanken att vara ganska försiktig med att sänka räntan, och det får större konsekvenser för oss i Finland än i andra länder eftersom den finska ekonomin reagerar kraftigt på förändringar i räntan, säger Penna Urrila.
Särskilt byggindustrin som är stor i Finland är känslig för ränteläget då potentiella köpare får svårare att lyfta bostadslån.
Det betyder att en oväntat snabb tillväxt inte kommer att rivstarta lika snabbt i Finland om i andra länder.
Stora risker för negativa nyheter för ekonomin
Penna Urrila betonar ändå att han inte håller med om Vesalas oro. De flesta ekonomer oroar sig i dagens läge mera för att tillväxten ska bli överraskande dålig än att den ska bli överraskande bra.
Urrila påpekar att det finns många geopolitiska risker som kan bromsa tillväxten. Krigen i Mellanöstern och Ukraina och spänningarna mellan USA och Kina är hot mot ekonomin.
Därför oroar han sig inte värst mycket för att inflationen skall ta fart igen.
– De flesta analyser tyder på att man kan börja sänka räntan så småningom. Det skulle vara den motor som får euroområdets ekonomi att ta fart nästa år och kanske redan mot slutet av det här året.
– Då kan den finska ekonomin reagera mera positivt än de flesta andra ekonomier som har mera fasta räntor än vad vi har i Finland.
Samtidigt ser han ändå att USA:s ekonomi på kort sikt är den starkaste dragkraften i världsekonomin.
– USA:s ekonomi är ett slags lokomotiv som går framåt i jämn takt. Det ser ut att vara svårt för USA:s centralbank att börja med några räntesänkningar.
– Inflationen är fortfarande alldels för hög sett ur centralbankens synvinkel. Eventuellt kommer räntorna där att vara höga hela det här året.
En positiv utveckling i Europa skulle enligt Urrila kräva att vi kan undvika negativa överraskningar bland annat på råvarumarknaden, oljepriset och elpriserna.
Vi borde också kunna se lite mer positivt på det politiska och militära läget i Europa.
En annan källa till tillväxt kunde vara investeringar i grön ekonomi. Det finns stora investeringsplaner när det gäller den gröna omställningen både i Finland och i resten av Europa.
– En investeringsvåg i dem skulle driva hela den europeiska ekonomin framåt, säger Penna Urrila.
