Borgå återanvänder jordmassor vid byggen, reparerar och bygger gång- och cykelvägar och har grundat en fond för företag som vill göra en grön omställning.
Borgå blev också vald till årets klimatkommun i fjol.
Men den största förorenaren, trafiken, rår Borgå inte på. Det är också en av orsakerna till att staden inte kommer att nå sitt klimatmål till 2030.
I Borgå står vägtrafiken för 40 procent av stadens utsläpp år 2022. Om man tar med också industrins utsläpp är Nestes oljeraffinaderi och Borealis plastfabrik i Sköldvik stadens överlägset största förorenare.
De här två bolagen hör också till Finlands topp 10 förorenare.
Inte enda staden med för optimistiska klimatmål
Sanna Päivärinta är Borgås expert på hållbar utveckling. Hon är ändå inte helt uppgiven över att staden inte når sitt ambitiösa klimatmål.
– Borgå är en aktör som uppmuntrar alla att vara med och göra sitt bästa och det är det viktigaste vi kan göra.
Päivärinta konstaterar att staden inte lyckas nå sitt klimatmål med egna krafter, men med lite tur, ny teknik och nya lagar på EU-nivå kan det gå vägen.
Borgå är inte ensam om att ha för höga mål, säger stadsstyrelsens ordförande Jorma Wiitakorpi (Saml).
– För stora städer är det nästan omöjligt, och det samma gäller de flesta orter i Finland.
Finland har som mål att vara koldioxidneutralt senast 2035 och för att det ska bli verklighet behövs kommunernas insats.
– Det har pratats om att skjuta upp Borgås mål till 2035 eller 2040, men det tycker jag inte är vettigt. Då skjuter vi bara fram viktiga beslut, säger Wiitakorpi.
Kan inte tvinga invånare att åka buss
Borgås ambitiösa miljö- och klimatprogram är en del av stadens strategi.
Programmet består av 30 mål och 120 åtgärder som siktar på att uppnå koldioxidneutralitet och förbättra miljöns tillstånd.
Åtgärderna handlar om allt från vattentillgång till pedagogik.
Vi kan inte påverka hur människor lever eller konsumerar, men vi kan vara goda förebilder
Sanna Päivärinta
Borgå vill göra det lätt för företag att bygga laddstationer för elbilar. Som bäst håller man på och utvecklar den egna kollektivtrafiken och vid anslutningsparkeringar bygger staden moderna cykelställningar.
Genomfartstrafiken i Borgå är stor och den kan staden inte påverka. Staden kan inte heller tvinga något att samåka, byta jobb eller åka buss.
– Vi kan inte påverka hur människor lever eller konsumerar, men vi kan vara goda förebilder och uppmuntra alla att vara med och göra sitt bästa, säger hållbarhetsexpert Sanna Päivärinta.
I grova drag brukar man räkna med att 75 procent av utsläppen som en finländare ger upphov till kommer från livsmedel, boende och transporter.
Vill hjälpa företag bli klimatsnällare
En av de viktigaste åtgärderna för Borgå stad är att hjälpa företag bli klimatvänligare.
I Borgås fond för den gröna omställningen finns tio miljoner euro och nu under senvåren ska man dela ut de första bidragen åt företag som vill jobba hållbarare.
Att utbilda Borgåbor i olika ålder i klimat- och miljöfrågor är också en väsentlig del av programmet.
Ett exempel är att Borgåskolorna ska få miljöfostran som en permanent del av skolornas verksamhet och undervisning.
Svårt att mäta resultat av klimatarbete
Att mäta hur staden har lyckats med sitt jobb för klimatet är inte helt lätt.
Det skulle bli dyrt och ta tid att mäta alla åtgärder i stadens klimatprogram separat. Därför har staden valt att följa Miljöcentralens beräkning.
Konsumtion finns inte med i den nyaste beräkningen. Enligt en tidigare uträkning orsakar den privata sektorn de största utsläppen från konsumtionen.
– Som stad har vi inte möjlighet att kontinuerligt räkna vad butiker släpper ut och konsumerar, konstaterar Sanna Päivärinta.
Jag får ibland frågan vad klimatarbete kostar, och den är svår att svara på eftersom klimatarbetet inte är lösryckt från resten av allt det som staden gör
Sanna Päivärinta
En insats som går att räkna i konkreta siffror är gång- och cykelväg. Enligt stadens förra klimatplan skulle Borgå reparera eller bygga tre kilometer gång- eller cykelväg om året och det lyckades man med.
– Jag får ibland frågan vad klimatarbete kostar, och den är svår att svara på eftersom klimatarbetet inte är lösryckt från resten av allt det som staden gör.
Päivärinta tycker man borde vända på steken och fråga hur mycket pengar klimatarbetet ger Borgå. Men det är ännu svårare att räkna.
Klimatarbetet kommer att spara Borgå stad pengar i det långa loppet. Att staden nu satsar på att bygga rör som leder bort regnvatten gynnar staden i framtiden då regnen väntas bli intensivare.
– Vi sparar pengar när vi gör det redan nu och inte när det är för sent och man måste öppna gator och bygga allt på nytt, säger Sanna Päivärinta.
Klimat sällan på tapeten i fullmäktige
Ett snabbt samtal till fullmäktigeordförande Mikaela Nylander (SFP) visar att fullmäktige pratar väldigt lite om klimat- och miljöfrågor.
Stadsstyrelsen har däremot en klimatinformationsrutin. De får besök av hållbarhetsexpert Päivärinta två gånger om året. Hon presenterar i vilken riktning klimatmålen går.
– Det viktigaste för oss är att vi kan prioritera de konkreta åtgärder som har mest påverkan för att uppnå vårt klimatmål, säger stadsstyrelseordförande Jorma Wiitakorpi.
Vi har bara en planet och vi lever ohållbart. Alla måste göra något åt saken.
Hållbarhetsexpert Sanna Päivärinta
Men i övrigt är det stadens olika sektorer som ska se till att de klimat- och miljörelaterade projekten genomförs.
Sanna Päivärinta upplever ändå att politikerna och beslutsfattarna jobbar mot samma mål.
– Det handlar inte om att Borgå ska lyckas med sina klimatmål för Borgås skull. Vi har bara en planet och vi lever ohållbart. Alla måste göra något åt saken.
Utsläppen har minskat i alla kommuner
De nyaste siffrorna från Finlands miljöcentral visar att kommunerna gjort ett fint jobb för miljön.
Utsläppen i Borgå har minskat från 360 kiloton koldioxid år 2007 till 216 år 2021. Räknat per invånare är det här en minskning på 44 procent.
Hur arbetet med klimatmålen fortsätter i Borgå är oklart. I höst får Borgå en ny stadsdirektör och om ett drygt år väljs ett nytt fullmäktige som ska skriva en ny strategi för staden.
Hållbarhetsexpert Sanna Päivärinta är ändå hoppfull.
– Vi har jobbat med klimat- och miljöfrågor i 20 år och det är en naturlig del av stadens sätt att jobba.
