Vilka symptom får man först?
– Det är antagligen utslag och feber. Det är ungefär på samma sätt som med andra fästingburna sjukdomar, man blir allmänt sjuk. Senare kan det finnas förändringar i blodbilden, blödningar eller blåmärken på huden, säger Asko Järvinen.
Vem är i riskgrupp och finns det förhöjd risk för dem som har blodpropp i släkten?
– Vi vet inte så mycket ännu, men jag antar att det mest är frågan om personer med nedsatt immunförsvar.
– Jag tror inte att vi vet det med säkerhet, men de som har en tendens för blodproppar kan säkert få blodpropp lättare då det kommer en till faktor som kan bygga på blodproppsbildningen. Då blir det mer sannolikt.
Blir man smittad av sjukdomen direkt om en fästing fäster sig på en och när ska man uppsöka vård?
– För många bakteriesjukdomar finns det en latensperiod, det vill säga att man inte genast blir smittad då fästingen fäst sig. Det skiljer sig från fästingburen hjärnhinneinflammation, en virussjukdom, som kan smitta hastigt efter att fästingen fäst sig. Sedan är det en latensperiod innan sjukdomen bryter ut.
– Det att man blivit biten av en fästing betyder inte att man ska söka vård. Men om man blivit sjuk efter att man blivit biten av en fästing så ska man söka vård. Om man får hudutslag är det oftast frågan om borrelios.
Finns det ett vaccin och borde man i så fall ta det?
– Tyvärr finns det enbart vaccin mot fästingburen hjärnhinneinflammation. Det rekommenderas till de som bor i vissa områden, närmast vid sydkusten eller de som rör sig aktivt i terrängen.
– Ett vaccin mot borrelios utvecklas nu och kan vara klart inom cirka 10 år.
Hur farligt är neoehrlichios?
– För människor som har nedsatt immunförsvar, som var fallet med personen som nu insjuknat, så kan det bli en långvarig febersjukdom då den inte behandlas.
– Den är antagligen inte så farlig för oss ”vanliga människor”. Enligt det vi vet i dag så tror man att den kan gå om av sig själv. Det kan hända att vi haft fall där sjukdomen brutit ut och gått om av sig själv hos personer med normalt immunförsvar.
Fler fall av fästingburna sjukdomar
Under covid-tiden såg vi en ökning i fästingburna sjukdomar. Den fästingburna hjärnhinneinflammationen (TBE) har spritt sig, och den har upptäckts på nya områden. Antalet svåra fall av TBE har också ökat.
Borde vi vara oroliga över fästingburna sjukdomar?
– Till viss mån jo, eftersom de ökar. Det är också frågan om klimatförändringen. Då det blir varmare sprids de norrut. Sjukdomarna har funnits länge och de blir vanligare, men nu vet vi mer om dem. Allmänt skulle jag inte vara orolig eller rädd. Antalet svåra sjukdomsfall är relativt låga i relation till befolkningsmängden.
