Många barn och unga lider i dag av psykisk ohälsa och illabefinnande, och behandling erbjuds alltför sällan i primärvården – alltså på hälsocentralerna eller inom elevhälsan.
Med den så kallade terapigarantin som är på remissbehandling vill regeringen skapa ett bättre utbud av behandling för personer upp till 23 års ålder, och för ändamålet är de villiga att skjuta till 35 miljoner euro per år.
Tanken är att alla barn och unga som konstateras vara i behov av psykoterapi ska få det inom 28 dygn i primärvården.
– Med 35 miljoner euro om året så kan man faktiskt anställa 500 nya terapeuter till välfärdsområdena, säger Kristian Wahlbeck som arbetar som ledande sakkunnig på Mieli, förbundet för psykisk hälsa i Finland.
Men han lägger till några varningens ord:
– Om det inte går så att pengarna försvinner i välfärdsområdenas bottenlösa brunn.
Då barn och unga inte får den behandling de behöver inom primärvården skickas de ofta vidare till specialistvården för att få hjälp, vilket i sin tur leder till överbelastning och väldigt långa köer.
Oroar du dig för att de här pengarna inte når fram dit de som mest behövs?
– Jo, det är jag nog väldigt bekymrad för. Det verkar vara mer regel än undantag i välfärdsområdena att primärvården får allt mindre pengar medan det mesta verkar styras till specialistvården.
Kostar Finland miljarder varje år
Psykisk ohälsa kostar Finland ungefär 11 miljarder per år, säger Kristian Wahlbeck. För barn och unga är siffran ungefär tre miljarder per år.
– Det är väldigt stora summor. Och här finns också stora möjligheter att göra inbesparingar genom att sätta in tidiga insatser innan problemen har vuxit den unga över huvudet.
Wahlbeck är också besviken över var åldersgränsen för terapigarantin är satt, eftersom många unga vuxna över 23 år också lider väldigt mycket av ångest och depression och har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
– Och tar de sig in på arbetsmarknaden så har de väldigt mycket sjukledighet på grund av psykisk ohälsa.
– Så finns det också de unga vuxna som är utanför både arbetslivet och studier. De har faktiskt det allra största behovet.
Viktigt att satsa på unga vuxna
Här hade regeringen kunnat göra stora steg i rätt riktning genom att höja åldersgränsen till exempelvis 29 år, säger Wahlbeck.
– Jag funderar lite på om det är ens riktigt grundlagsenligt att begränsa tillgången till terapi på det här viset, tillägger han.
Wahlbeck poängterar vikten av att se långsiktigt på problemet när det gäller att bekämpa psykisk ohälsa.
Tidiga insatser i barndomen betalar sig tillbaka, men det kan dröja 20 år innan avkastningen kommer då den unga lyckats ta sig in i arbetslivet och bli en skattebetalare.
– Jag är förvånad över att man inte vill satsa också på de unga vuxna som enligt all statistik mår betydligt sämre än medelålders och äldre.
Kan leda till svårstoppat ekorrhjul
Psykologie doktor Katri Kanninen på terapihuset Withheltti tycker att terapigarantin är ett steg i rätt riktning, då snabb hjälp kan göra en enorm skillnad i ungas liv.
– Terapigarantin är en fantastisk början. Många kommer att få hjälp kostnadsfritt och i ett så tidigt skede som möjligt, säger Kanninen.
Men samtidigt finns det andra grupper som också behöver tas i beaktande. Hos barnfamiljer kan psykiskt illamående bli en ond spiral som drar in både föräldrar och barn.
– Ekonomisk stress orsakar ångest och depression hos föräldrarna. Det påverkar deras förmåga att fungera som föräldrar, och det i sin tur påverkar barnen och de unga vuxna.
Kanninen jobbar också som utbildare av nya psykoterpeuter och hon oroar sig för hurdana konsekvenser det får ifall behovet av personal blir så stort att man glömmer bort kvaliteten.
Det gör en enorm skillnad vem som är terapeut och vad den har för utbildning, säger Kanninen.
– Om det finns ett likartat problem så kan en duktig terapeut få resultat på sex-sju gånger i bästa fall. En medelbra terapeut får resultat efter 97 gånger. För en sämre terapeut kan det ta hundratals gånger för att få samma resultat.
