- Riksmedlare är numera benämningen på den person som bland annat ansvarar för att lösa tvister på arbetsmarknaden. För bara en vecka sedan bar titeln namnet riksförlikningsman.
- Officiellt skedde det genom lagen om kollektivavtal och lagen om medling i arbetstvister.
- På finska har motsvarande titel redan sedan tidigare varit könsneutralt (valtakunnansovittelija).
Anu Sajavaara är Finlands nuvarande riksmedlare och var själv med och startade processen för att ändra benämningen på svenska.
– Det handlar om inkludering, säger Anna Maria Gustafsson, ledande språkvårdare på Institutet för de inhemska språken.
Sajavaaras initiativ var enligt Gustafsson ett bra exempel på hur nya benämningar föds av ett behov på ny terminologi.
– Institutet för de inhemska språken kan ge råd och tips men själva förändringen ska komma från de berörda parterna, säger Gustafsson.
Brandman blev räddningsperson
En yrkesbenämning som tidigare varit så etablerad att den varit svår att ändra på är brandman.
Initiativet om att ändra på benämningen kom från Inrikesministeriet, där man ville göra alla termer könsneutrala på finska. Det gamla finska ordet ”palomies” slopades och det nya blev ”pelastaja”.
Syftet var dels att bli av med ordet palo (brand) eftersom räddningspersonalens uppgifter är bredare än att släcka bränder och dels för att övergå till en mera könsneutral term.
Det innebar också att det uppstod ett behov för en ny svenskspråkig benämning. Språkexperter i Finland deltog i arbetet med att snabbt utveckla en svenskspråkig motsvarighet till benämningen.
– Här blev vi för ovanlighetens skull tvungna att ta ställning till frågan innan det blev aktuellt i Sverige, säger Anna Maria Gustafsson.
Den nya benämningen blev räddningsperson.
Sverigesvenskan har ett stort inflytande på språkbruket i Finland, men just i den här frågan är det möjligt att det blir Finland som visar vägen för Sverige.
Ord speglar samhället
Enligt Anna Maria Gustafsson speglar nya yrkesbenämningar ett samhälle i förändring. Gustafsson menar att terminologi och nya benämningar hänger ihop med en bredare strävan till ett mera könsneutralt och jämställt samhälle.
– Alla ska känna att den benämning som ens yrke har också gäller en, även om man inte är en man.
Anna Maria Gustafsson
Även benämningen riksdagens talman har väckt diskussion, samtidigt som det könsneutrala ordet riksdagsledamot använts sedan länge.
Trots att man i finskan fortfarande använder titeln ”eduskunnan puhemies” om riksdagens talman har även det könsneutrala ”eduskunnan puheenjohtaja” (riksdagens ordförande) fått större stöd.
Gustafsson ser utvecklingen som ett tecken på att förändringen kan bli aktuell även på svenska.
Vilka titlar i Finland tycker du att ska ses över? Eller tycker du att det är bra som det är? Kommentera!
