En lättnad i hushållens ekonomi är i sikte, uppger Naturresursintitutet Luke.
Matpriserna började gå nedåt i februari och fortsätter i samma riktning. Särskilt mot slutet av året förutspås priserna sjunka.
”Enligt prognoserna kommer konsumentpriserna på livsmedel och alkoholfria drycker minska i medeltal 2–3 procent”, säger forskningschefen och specialforskaren Hanna Karikallio i ett pressmeddelande.
Redan nu syns en nedgång i spannmålspriserna, men priserna är ändå 25–50 procent högre än vad de var före de senaste 2 åren av pristurbulens.
Det syns också en prissänkning på över 2 procent för mjök- och köttprodukter.
De här produktpriserna steg mest
Matpriserna steg med över 15 procent i början av fjolåret, men prisstigningen jämnade ut sig under året.
I medeltal steg matpriserna och priserna på alkoholfria drycker med 9,2 procent i fjol.
Under de två senaste åren har matpriserna stigit med en femtedel.
De här produkternas priser steg mest i fjol (2023):
- Socker: 39,1 procent
- Päron: 25,7 procent
- Olivolja: 23,6 procent
Också exempelvis kex, knäckebröd och pizza blev 20 procent dyrare.
Den enda produkten som blev billigare i fjol var kaffet, som blev 4,7 procent billigare.
Så här har priserna påverkat vårt val av mat
Hushållens svagare köpkraft har satt matkedjan på prov och förändrat vårt sätt att äta.
Vi har ätit något mindre kött och valt billigare kött såsom fjäderfäkött framför nötkött.
Mindre fisk har gått åt, vilket kan bero på att priset på fisk steg med 10 procent i fjol.
Vi har däremot ätit mer ägg än tidigare. I fjol åt finländarna i medeltal 199 ägg per person.
Vi drack mindre mjölk i fjol, men kom ändå upp till 89 liter mjölk per person. Det är en minskning på närmare 4 procent från året innan.
Yoghurt, kvarg och liknande produkter gick åt mer i fjol. Också ostkonsumtionen ökade: Vi åt ett halvt kilogram ost mer per person i fjol, totalt 26 kilogram per person.
| Produkttyp | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
| Livsmedel och alkoholfria drycker | 1,2 | 1,7 | 0,6 | 10,5 | 9,0 |
| Spannmålsprodukter och bröd | 1,9 | 0,7 | 0,8 | 9,7 | 11,8 |
| Kött | 4,4 | 2,0 | 0,6 | 13,4 | 8,4 |
| Fisk och skaldjur | -0,1 | -1,8 | 0,8 | 21,1 | 9,7 |
| Mjölkprodukter, ost och ägg | 1,7 | 0,0 | -0,3 | 11,8 | 10,3 |
| Matolja och fett | 3,1 | -0,7 | 0,4 | 15,0 | 11,2 |
| Frukt och bär | -2,4 | 4,4 | -2,5 | 5,4 | 7,2 |
| Grönsaker | -1,8 | 1,6 | 2,1 | 10,2 | 5,6 |
| Socker, sylt, honung, choklad och godis | 0,6 | 1,9 | 0,2 | 6,4 | 13,1 |
| Livsmedel, annat | 0,0 | 0,0 | 0,3 | 5,9 | 9,6 |
| Alkoholfria drycker | 1,3 | 5,3 | 3,4 | 13,9 | 3,6 |
Mer onyttigt, mindre vegetariskt
För en kategori syns en ökning i konsumtionen, trots att maten blivit dyrare. Det gäller onyttigheter, eller tröstmat som Luke kallar det.
Vi har ätit mer chips, godis och glass, samtidigt som vi ätit mindre frukt och grönt, vegetariskt och ekologiskt i och med att de produkterna blivit dyrare.
Priset på chips har stigit med 15 procent, men trots det har försäljningen ökat med 7 procent.
Försäljningen av bakverk, socker, pizza och salta piroger har också ökat.
Experterna konstaterar att vi drar oss allt mer till lätta och snabba matlösningar, vilket innebär ökad försäljning av färdigmat och fryst mat.
Du kan läsa hela rapporten från Luke här.
