På torsdag firades taklagsfest på det som ska bli den nya Lagmansgården i Pirilö ungefär fem kilometer utanför Jakobstads centrum. Det är fråga om en stor byggnad i trä på 3000 kvadratmeter, vacker belägen i en skogsglänta nära vattnet.
– Det är en stor dag för oss på Lagmansgården. Vi får många fler kvadratmeter, nya fina utrymmen och det bästa är att allt finns i samma våningsplan, säger Carl-Johan Strömberg som är chef för skolhemmet.
Allt fler unga behöver vård
I början på nästa år ska bygget stå klart och Lagmansgårdens hyreskontrakt gäller från den första april. ”Ihop” heter fastigheten som består av två byggnader formade som ett u. Totalpriset för bygget ligger på 13,5 miljoner euro.
Den ena byggnaden ska rymma kök, skola och administration. Den andra byggnaden som är formad som ett L rymmer två avdelningar för särskild omsorg och två avdelningar för krävande vård.
Särskild omsorg är en ny vårdform på Lagmansgården och den innebär sluten vård i högst 90 dagar.
– Men med tanke på de problem vi har i Finland hoppas vi på att den här vårdformen skulle kunna förlängas för att ge bättre resultat. I dag används den som en begränsning, säger Strömberg.
I och med flytten till Pirilö utökas antalet platser från 11 till 19. Lagmansgården är det enda skolhemmet i landet som också är verksamt på svenska, och behovet av vårdplatser ökar.
– När det gäller de ungas mående går utvecklingen åt fel håll. De unga mår sämre och de största problemen är droger, kriminalitet, våld och psykiskt illamående, säger Strömberg.
Carl-Johan Strömberg säger att barnen också är en avspegling av det som händer i hemmet. Om man haft en svår uppväxt lider man senare i livet av trauma.
Nyrekryteringen inleds redan i sommar
I samband med flytten kommer Lagmansgården också att behöva göra nyrekryteringar, främst socionomer och sjukskötare. Rekryteringen kommer att inledas redan i sommar och här tävlar Lagmansgården med andra vårdinrättningar om arbetskraft.
– Vi hoppas naturligtvis på ett stort intresse för att jobba med oss. Vi får se hur det går, men det här är en speciell arbetsmiljö. Jag tror inte man kan hitta något mycket mer intressant arbete än det här, säger Strömberg.
Skolhemmet är en sista anhalt inom barnskyddet och man kan ana att arbetet inte är enkelt. De flesta elever har bott på ett par barnskyddsenheter innan de kommer till Lagmansgården.
Carl-Johan Strömberg säger att det handlar om en längre process. Ofta bor de unga på Lagmansgården i ett och ett halvt till två år. På skolhem har man också möjlighet att ta till andra verktyg än på andra barnskyddsenheter.
– Det är ett jobb där man kan göra skillnad. Det går att reda ut problem, om inte alltid till fullo, så kan man så ett frö. Vi ser att det vi gör leder till att barnet som vuxen får ett bättre liv, säger Strömberg.
I dag är det ofta så att ungdomarna kan flytta vidare till ett stödboende och de har rätt till eftervård tills de fyller 21 år.
Viktigt med en terapeutisk miljö
Ungdomarna har kört förbi och tittat på bygget, men inte ännu varit inne i byggnaden. Liksom den nuvarande Lagmansgården är platsen naturskön, och miljön är viktig och har en stor påverkan på måendet säger Strömberg.
De unga deltar också i verksamheter utanför Lagmansgården, och från den nya Lagmansgården blir det också kortare väg att cykla in till stan.
– Vi är jätteglada över den här tomten som ligger i skogen nära till vattnet. När man tittar ut genom de stora fönstren är utsikten jättefin. Jämfört med det vi har är det stor skillnad på boendemiljön. Här har vi tagit fasta på både den terapeutiska biten och säkerheten, säger Carl-Johan Strömberg.
