Kriget i Ukraina, klimatförändringen, den gröna omställningen och invandringspolitiken hör till Europas stora utmaningar just nu.
Om den förutspådda högervridningen i Europaparlamentet förverkligas kan enigheten om Ukraina ställas på prov, invandringsreglerna skärpas och klimatpolitiken ta steg bakåt.
Och nya samarbetsformer och allianser kan ta form.
1. Den fransk-tyska axeln får en käftsmäll?
Tyskland och Frankrike har flest väljare, drygt 65 miljoner respektive 50 miljoner, och är traditionellt också EU:s maktaxel.
Men det ser mörkt ut för både den tyske förbundskanslern Olaf Scholzs och den franske presidenten Emmanuel Macrons partier
I Frankrike leder ytterhögerpartiet Nationell samling med 33 procent över president Macrons koalition som får 15 procent av väljarstödet enligt en opinionsmätning för några dagar sedan.
För fransmännen blir EU-valet framför allt ett misstroende mot Macrons ekonomiska och sociala politik, som också skulle försvaga presidentens ställning bland EU:s ledare.
Men trots den förutspådda valframgången kommer Nationell samlings kraft att hänga på den grupp man tillhör i parlamentet, och Identitet och demokrati tycks inte nå den tredje plats som tidigare förutspåddes.
I Tyskland är den socialdemokratiska förbundskanslerns koalitionsregering också impopulär, och landets ytterhögerparti Alternativ för Tyskland (AfD) har visat starka opinionssiffror. Men efter en rad skandaler har stödet för AfD sjunkit och partiet blev utsparkat från ID-gruppen (Identitet och demokrati) i Europaparlamentet.
Det är de tyska kristdemokraterna - i opposition hemma men dominanta i den största EU-gruppen EPP - som väntas komma etta i Tysklands EU-val, följt av AfD.
En grupp förintelseöverlevare publicerade tidigare i veckan en vädjan till förstagångsväljare att inte rösta på det tyska ytterhögerpartiet.
2. Unga väljare lockas allt mer till ytterhögern
Det förra EU-valet dominerades av klimatfrågor. Men den gröna vågen med ungdomars fredagsprotester syns inte längre till, och unga väljarna verkar vända sig mot helt andra politiska krafter i flera europeiska länder.
En förklaring är att högernationalisterna satsar hårt på sociala medier och når de unga väljarna framför allt på Tiktok i en tid då det finns en allt mera utbredd illusionslöshet mot den förda politiken.
På många håll i EU präglas den unga generationens vardag av bostadsbrist, svårigheter att hitta jobb och en allmänt osäker framtid, och det högerpopulistiska narrativet om invandringshotet får ett bredare gehör än bara hos de traditionellt lojala anhängarna i den äldre väljarkåren.
I bostadsbristens Nederländerna vann Geert Wilders Frihetsparti parlamentsvalet förra året delvis med de ungas röster, men vallokalsundersökningar visar att partiet den här gången får kämpa om förstaplatsen med vänsterkoalitionen även om ytterhögerpartiet har gjort stora framgångar.
De ungas röstningsaktivitet ökade i det förra EU-valet, och för att ytterligare öka intresset har röståldern sänkts till 16 år i Tyskland och Belgien, vid sidan av Malta och Österrike som redan hade den åldergränsen. I Grekland får 17-åringar rösta.
Frågan är alltså om det också nu kommer att bli ett ungdomligt uppsving i valdeltagandet och om det kommer att ha en avgörande roll för ytterhögerpartierna.
3. En vinnarskalle och en uppstickare
Italiens premiärminister Giorgia Meloni ställer upp som toppkandidat för sitt nationalkonservativa parti Italiens bröder som väntas vinna i hemlandet med bred marginal.
Meloni kommer alltså att bli invald i parlamentet men tänker inte ta den platsen, utan snarast dra in andra kandidater från partiet in i ECR-gruppen (Europeiska konservativa och reformister).
Det finns intensiva spekulationer om hur avgörande Meloni blir för kommande samarbete mellan de politiska grupperna.
Själv vill hon framstå som en brobryggare mellan de högerkonservativa partierna, men om det också betyder en omfamning av den ungerske premiärministern Viktor Orbáns grupplösa parti Fidesz är en annan femma.
I Ungern har Orban dessutom en alldeles ny utmanare i den tidigare allierade Péter Magyar som på kort tid har fått folket att dra ut på gatorna i protest mot Orbanstyret, mot korruptionen och nepotismen.
Magyars konservativa parti väntas komma som tvåa i det ungerska EU-valet, efter Fidesz.
4. Förlorar mittenpartierna sin majoritet eller inte?
Politiken i Europaparlamentet handlar långt om vilka majoritetsblock man kan bilda för att klubba igenom lagförslag.
Under våren har det funnits mätningar som visar att den mest högerradikala ID-gruppen skulle komma trea och att den tidigare trean, den liberala Renew-gruppen, skulle tappa rejält.
I en mätning en dryg vecka före valet verkar ändå mittengrupperingarna i parlamentet, det vill säga den stora centerhögergruppen EPP (Europeiska folkpartiet), socialdemokratiska S&D och liberala Renew behålla majoriteten i parlamentet, trots tappade mandat.
Men nationella partier lämnar de politiska grupperna och ansluter sig till nya, blir utsparkade eller inbjudna och mycket handlar om styrkeförhållandena i nya allianser som kan ta form när valresultaten har klarnat.
