Lagenliga barnskyddstjänster kan ordnas endast i Södra Karelen och Helsingfors, visar statistik från Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Sämst är läget enligt THL i Österbottens välfärdsområde, där socialarbetarna i genomsnitt har 48 klienter var. Siffran överskrider med råge lagen om personaldimensioneringen inom barnskyddet, som sedan årsskiftet stipulerar att en socialarbetare kan ha högst 30 barn som klienter.
Katja Rosenzveig är huvudförtroendeman för JUKO, Förhandlingsorganisationen för den offentliga sektorn. Hon är inte överraskad.
– Att vi har höga siffror har jag vetat en längre tid. Orsaken är den norra delen där vi har svårt att rekrytera socialarbetare till barnskyddet. De har problem där och Regionförvaltningsverket följer situationen sedan årsskiftet.
I Jakobstadsregionen är nästan alla tjänster som socialarbetare obesatta, enligt Katja Rosenzveig:
– Det är väldigt jobbigt och en ond cirkel. Arbetsbördan är stor och man vet att de har det väldigt tungt där. Då blir det ännu svårare att rekrytera så nog är det grymt.
Rosenzveig har ändå en förhoppning om att situationen ska gå mot det bättre. Dels hoppas hon på ett utvecklingsprogram, dels finns det en chans att lönerna trissas upp.
– Svåra rekryteringssituationer kan påverka lönesättningen. Samtidigt finns det många som inte vill jobba med hård arbetsbörda trots att lönen är hög. Det här bör arbetsgivaren ta i beaktande.
Statistiken inte helt rättvis, enligt välfärdsområdet
Enligt Carina Nåhls, socialdirektör vid Österbottens välfärdsområde, råder det brist på socialarbetare i hela landet, inte bara i Österbotten.
– Vi har brist på socialarbetare. Vi har nog tillräckligt med tjänstebottnar i barnskyddet, men vi har inte tillräckligt med fysisk personal.
Samtidigt berättar Nåhls att Österbottens välfärdsområde har varit i kontakt med THL för att påpeka att statistiken kanske inte ger en helt korrekt bild av situationen. THL har nämligen inte beaktat att välfärdsområdena har olika praxis som får siffrorna att se olika ut. I en del välfärdsområden köar barn till barnskyddet, i andra inte.
I Österbotten sätts inga barn i kö utan får genast en egen socialarbetare, berättar Nåhls.
– Statistiken beaktar antalet barn i barnskyddet och det här är vårt faktiska antal. Vi har valt att se till barnens rättighet till en egen socialarbetare eller en socialarbetare som ansvarar för barnets ärende i barnskyddet. I praktiken betyder detta att vi inte har barn i kö till barnskyddet.
Men när det ändå är så här många klienter per socialarbetare, vad innebär det i arbetet?
– Det innebär nog att våra socialarbetare är väldigt belastade. Tanken är att de inte ska ha mer än 30 klienter per socialarbetare. Den dimensioneringen har man i barnskyddet för att kunna garantera att varje barn får den service de behöver.
Rekryterar aktivt
Carina Nåhls uppger att det även finns statistik som visar att man i Österbotten lyckas väldigt bra med att ge den service som barnen i barnskyddet behöver.
– Vi har mycket färre barn placerade till exempel inom anstaltsvården. Och vi har också lite lägre andel barn än medel i Finland när det gäller sådana här akuta eller brådskande omhändertaganden. Jag vill hemskt gärna lyfta att vi har väldigt kompetent och duktig personal. Men det betyder ju inte att vi tycker att den här situationen är hållbar i längden.
När personalbristen var som allra svårast saknade Österbottens välfärdsområde tio socialarbetare till barnskyddet. Sedan dess har man lyckats rekrytera nya socialarbetare men fortfarande står sex stolar tomma.
Så sent som igår avslutades samarbetsförhandlingar inom Österbottens välfärdsområde och under förhandlingarna har man haft rekryteringsstopp.
– Men om vi bortser från just de här senaste veckorna så rekryterar vi ju aktivt. Problemet är ju att det kanske inte finns sökande till socialarbetartjänster överlag. Det är inte bara till barnskyddet vi har problem att få socialarbetare, utan det gäller nog alla serviceuppgifter inom socialvården. Jag tror inte att det finns en enda serviceuppgift där vi idag skulle ha alla socialarbetartjänster besatta.
Samtidigt som man med ljus och lykta söker efter socialarbetare att anställa jobbar man också på flera sätt med att organisera om arbetet inom barnskyddet så att det ska löpa så smidigt som möjligt och i bästa fall förkorta behandlingstiderna som fortfarande är för långa, berättar Nåhls.
