Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina 2022 ökade inflationen både globalt och i de nordiska länderna.
Det ledde i sin tur till en räntechock som har synts i minskad efterfrågan på bostadsmarknaden, konstaterar Aktias nya översikt om läget på bostadsmarknaden i de nordiska länderna.
Enligt översikten har hushållens inkomster minskat, vilket i sin tur har lett till ett minskat intresse för att köpa bostäder och lägre bostadspriser i hela Norden förutom Norge. Där har prishöjningen på bostadsmarknaden dock stannat av.
Lasse Corin, bostadspriserna har inte stigit i samma takt i Finland som i våra grannländer, är det inte i princip en bra sak att bostadspriserna är låga?
– Jo och nej. Om man vill köpa en bostad kan det kännas bättre om man kan köpa den till förmånligt pris, då stiger inte den ekonomiska bördan om räntorna stiger, som skett nu.
Corin säger att när vi ser på bostadspriserna i Finland ser vi på ett snittmått för hela landet, där finns de områden där bostadspriserna stiger men också de där priserna sjunker.
– Att få en bostad förmånligt i ett område kan kännas bra när du köper den, men nackdelen är att det finns en stor risk att bostadspriserna fortsätter sjunka på de här områdena, och om du eventuellt vill sälja bostaden i framtiden kan det vara svårt att få den till salu.
Finland ligger efter på lång sikt
På längre sikt finns det ändå en klar skillnad i prisutvecklingen mellan de olika länderna. I Finland är bostadspriserna idag cirka tio procent högre än år 2010, medan motsvarande prisutveckling i de övriga nordiska länderna varit 48-78 procent.
Jämfört med de övriga nordiska länderna har också värderingen av bostäder utvecklats sämst i Finland.
Jämfört med inkomster är bostädernas värdering tydligt lägre i Finland än år 2010, medan den i Sverige och Norge är klart högre, och i Danmark ligger på samma nivå som 2010.
Enligt översikten kan läget på den finska marknaden förklaras både av svag ekonomisk tillväxten och urbanisering, som lett till en nedgång i glesbygdens bostadspriser, vilket syns i statistiken för hela landet.
Översikten visar att Finlands konkurrenskraft är rejält svagare än resten av de nordiska ländernas, varför det?
– Det är den centrala frågan när vi talar om ekonomisk tillväxt i Finland och övriga Norden. Bostadsmarknaden reflekterar oftast hur bra den allmänna ekonomin mår, säger Corin.
Prognoser från internationella valutafonden IMF tyder på att den ekonomiska utvecklingen på bostadsmarknaden kommer att fortsätta i liknande tecken.
Tillväxten kommer att vara högre i resten av Norden än i Finland, vilket enligt Aktias översikt kommer att leda till ökat välstånd, som i sin tur syns i prisutvecklingen på bostadsmarknaden.
Så även om reaktionerna på de senaste årens räntechock och inflation har gått efter samma mönster på bostadsmarknaden i de olika nordiska länderna, ser framtiden på längre sikt alltså bättre ut i resten av Norden.
Finländarna har minst skulder – norrmännen mest
Skuldsättninsgraden, som mäter hushållens sammanlagda skulder delat med hushållens inkomster, är i Finland 125 procent, medan den i Norge är hela 241 procent.
Översikten visar att finländare är minst skuldsatta i Norden, samtidigt som våra bostadspriser inte har stigit i samma takt som i Danmark, Sverige och Norge – vad betyder det här för den vanliga finländaren?
– Jag skulle lyfta upp två saker. Bostadsegendomen är den största egendomsklassen i finska hushåll när man tittar på aktier eller depositioner. Värdet på den stiger då inte i samma takt när bostadspriserna inte stiger.
Corin fortsätter:
– När man ser till skuldsättningen är det värt att lyfta fram att vi har lägst skuldsättningsgrad, det syns speciellt i det att största delen av våra hushåll inte har något bostadslån alls.
Enligt Corin syns den amorteringsvana vi har här i Finland i det att man lyfter lån, men när man amorterar minskar skuldbördan rejält.
Också den andel disponibel inkomst som hushållen använder på ränteutgifter är lägre i Finland än de andra nordiska länderna. Det har den varit redan i 24 år.
I början av år 2022 var de finska hushållens ränteutgifter cirka en procent av inkomsterna. I Danmark låg den på ungefär samma nivå, medan den i Sverige var 2,5 procent och i Norge fyra procent.
Europeiska centralbanken sänkte sin styrränta förra veckan – hur påverkar det den finska bostadsmarknaden?
– Den direkta effekten kommer att vara mer psykologisk när man ser på bostadsköpare.
ECB hade enligt Corin tydligt kommunicerat att de planerar att sänka räntan nu i juni, så räntorna hade redan sjunkit före räntebeslutet ens kom ut.
– Det stora här är att då man för två år sedan var orolig över hur högt räntorna överlag kommer att stiga så är frågan nu snarare motsatsen, hur snabbt och hur lågt räntorna kommer att sjunka.
