Efter torsdagens knivhuggning i Uleåborg har diskussionen kring extremhögerns aktivitet i Finland åter blivit aktuell.
Både Skyddspolisen och statsminister Petteri Orpo (Saml) anser att extremhögern idag utgör ett reellt hot mot säkerheten i Finland.
Utvecklingen väcker också oro inom den akademiska världen.
– Det är nog faktiskt väldigt oroväckande. Det har varit ett antal sådana här uppmärksammade fall nu på sista tiden. Det handlar om liknande våldsdåd som på ett eller annat sätt har varit politiskt eller ideologiskt kopplade till extremhögern, säger Katarina Pettersson, biträdande professor i socialpsykologi vid Helsingfors universitet.
Enligt Pettersson har många av dåden varit riktade just mot någon specifik grupp, till exempel mot etniska minoriteter, kvinnor eller mot vissa politiker.
– De här händelserna hänger ihop med att extrema grupperingar och rörelser har medvind om dagens samhälle. Överlag tyder det på en politisk och ideologisk polarisering. Den här sortens händelser är symptom på den här utvecklingen, säger Pettersson.
I resten av artikeln lyfter vi fram exempel på brottmål utförda av extremhögern i Finland.
April 2024: Avslöjandet av en extremhögergrupp med poliser i spetsen
I april väcktes åtal mot tre personer i ett brottmål kopplat till extremhögern.
Myndigheterna har utrett fallet sedan början av hösten 2020.
Enligt polisen handlade det om en grupp med sympatier för extremhögern. Gruppen bestod av poliser och andra verksamma inom säkerhetsbranschen.
Gruppen kallade sig Vichtis-Högfors civilgarde (Vihti-Karkkilan suojeluskunta). Trots namnet var gruppen verksam i olika delar av Nyland.
Utredningen avslöjade att grupperingen hade en klar hierarki, operativa principer och regelbundna övningar.
Enligt åklagaren i fallet var gruppens främsta måltavlor invandrare, som gruppen uppfattade som ett hot mot det självständiga Finland.
I samband med att fallet uppdagades avskedades flera poliser inom polisväsendena i Helsingfors, Östra Nyland och Sydöstra Finland.
Oktober 2023: Nynazister förbereder raskrig och döms för terrorbrott
I oktober 2023 dömdes tre män till fängelsestraff för brott som begåtts i terroristiskt syfte av tingsrätten i Päijänne-Tavastland. En fjärde man dömdes till fängelsestraff för vapenbrott.
Det var första gången i finländsk kriminalhistoria som högerextremister dömdes för brott som begåtts i terroristiskt syfte.
Utgående från polisens förundersökningsprotokoll hade männen sedan året innan diskuterat förberedelser inför vad de kallar ett ”raskrig”.
”Raskriget” är en idé som tillhör den så kallade accelerationistiska nynazistiska ideologin, vars mål är att påskynda en samhällelig kollaps.
Enligt Yles uppgifter stödde alla de dömda männen den nynazistiska ideologin.
Som förberedelse inför ”raskriget” hade männen 3D-printat skjutvapen med syftet att attackera vissa samhälleliga grupper.
Åklagaren i fallet nämnde till exempel invandrare, etniska och religiösa minoriteter samt antifascister som mål för attackerna.
Polisen hittade namn- och adresslistor på politiska motståndare hos de dömda männen.
Mars 2023: Uppvigling till våld och olaga hot
Våren 2023 grep polisen i Birkaland en man i 40-årsåldern för misstankar om offentlig uppvigling till brott.
Mannen misstänktes ha skrivit diverse inlägg på sociala medier där han uppmanat människor att begå våldsbrott.
Polisen misstänker också att han skickade ut falska bomber till partikontor runtom i landet i samband med riksdagsvalet 2023.
SDP:s, Vänsterförbundets och De Grönas partikontor fick ta emot de falska bomberna.
Centralkriminalpolisen anser att de falska bomberna kan utgöra olaga hot. Senare började polisen misstänka att bombhoten hade terroristiska motiv.
I samband med utredningen uppdagades det att den misstänkte mannen hade en magisterexamen i filosofi och en bakgrund inom Sannfinländarna.
Han hade under åren före utredningarna skrivit ett tjugotal texter på Sannfinländarnas blogg, där han bland annat kritiserade koncept som demokrati och mänskliga rättigheter.
Texterna har sedan dess raderats från bloggen.
Den misstänkte har förnekat alla misstankar om brott. Förundersökningen närmar sig som bäst sitt slut.
December 2021: Misstänkta i Norra Satakunta planerade attack mot flyktingförläggning
År 2021 offentliggjordes planer på ett bombattentat mot en flyktingförläggning i Niinisalo.
Enligt polisen hade fem misstänkta män i Norra Satakunta bland annat skaffat skjutvapen och dynamit, med planer på att attackera flyktingförläggningen.
Polisen har sedan dess inlett en utredning om huruvida två av de misstänkta gärningsmännen gjort sig skyldiga till att planera en terrorattack.
De två åtalade prövas i tingsrätten. Ännu har inget datum för rättegången fastställts.
Juli 2020: Politiskt motiverat mordförsök på Sannfinländarnas kampanjchef
Den 17:e juli 2020 föll den Sannfinländska kampanjchefen Pekka Kataja offer för ett mordförsök.
Enligt tings- och hovrätten hade mordförsöket politiska motiv, möjligen på grund av Katajas schismer med extremhögern.
Två män dök upp utanför Katajas dörr och attackerade honom med vad som antas ha varit en hammare. Kataja fick 20 slag i huvudet, men överlevde attacken.
De misstänkta bakom attacken hittades aldrig. Än så länge har ingen dömts för mordförsöket.
Reell koppling mellan skriverier och våldsdåd
Våldsdåden från extremhögern i Finland under de senaste åren har inte skett i ett vakuum.
Biträdande professor i socialpsykologi Katarina Pettersson anser att det finns en reell koppling mellan rasistiska skriverier likt de som finansminister Riikka Purra (Sannf) publicerade på Jussi Halla-ahos blogg Scripta för över 15 år sedan, och våldsdåd från extremhögern.
På Scripta skrev Purra bland annat att hon fantiserade om att mörda barn med utländsk bakgrund på lokaltågen.
– Ja, det är nog en koppling som är alldeles reell, och som bör tas på allvar. Utvecklingen har pågått länge. Via sociala medier får den här sortens skriverier mycket mera spridning. Sen kan de då helt konkret snappas upp av människor som av en eller annan orsak kanske har tendens till att begå våldsdåd, eller i alla fall ta inspiration av sådana här diskurser, säger Pettersson.
– Det är nog ett allvarligt problem som politiker och andra i maktpositioner i samhället borde ta på allvar, konstaterar hon.
