Grundlagsutskottet har blivit klart med sitt utlåtande om den omtvistade avvisningslagen, som kunde ge regeringen makt att stoppa asylsökande vid gränsen utan att behandla deras ansökan.
Utskottets ordförande Heikki Vestman (Saml) säger att lagen kan stiftas som en undantagslag, förutsatt att den kompletteras med reglering om rättsskyddet.
Vestman konstaterar att det finns en konflikt med förbudet om avvisning och att lagen står i konflikt både med grundlagen och med internationella avtal som Finland förbundit sig till. Därför kan lagen endast godkännas som en klart avgränsad undantagslag.
Samtidigt måste en person som nekas rätten att söka internationellt skydd erbjudas en verklig möjlighet att överklaga beslutet och be om omprövning.
Enligt utskottet måste alla avvikelser från grundlagen vara nödvändiga. Regeringen hade inte en tillräcklig motivering för att avvika från rättsskyddet.
– Gult ljus är kanske det som bäst förklarar situationen, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppen representant i grundlagsutskottet.
Heikki Vestman betonar att det handlar om ett avgränsat undantag från de internationella människorättsavtalen. Lagen är avgränsad både tids-, innehålls- och områdesmässigt.
Enligt utskottets utlåtande har rättsliga konflikter ändå inte tidigare heller utgjort ett hinder för att stifta en undantagslag som är i kraft under en bestämd tid.
Det största problemet handlar om grundlagens 9 § 4 moment om förbud mot utvisning som innebär att en utlänning inte får utvisas om hen hotas av dödsstraff eller tortyr. För att kringgå den här paragrafen föreslår regeringen att man stiftar en undantagslag.
Frågan om gränsvakternas oro för att bli straffrättsligt skyldiga för sina beslut har åtgärdats i utlåtandet, säger Vestman som svar på mediernas frågor. En enskild gränsvakt ska inte kunna ställas inför rätta för beslut som görs i enlighet med undantagslagen.
I vanliga fall hade lagförslaget skickats tillbaka till regeringen för att utvärderas pånytt, men tidspressen gör att man skickar det vidare, berättade Johannes Koskinen (SDP).
Lagförslaget går nu vidare till förvaltningsutskottet.
Utskottet oenigt – Vänsterförbundet och De Gröna motsatte sig
Utlåtandet godkändes med rösterna 15–2. Vänsterförbundet och De Gröna ställde sig inte bakom utlåtandet.
Utskottets medlemmar Anna Kontula (VF) och Fatim Diarra (De Gröna) lämnade in en gemensam reservation om att förkasta förslaget, eftersom de ansåg att utskottet inte lyssnat på experterna.
Enligt Kontula kan lagen inte ens godkännas som undantagslag eftersom den strider mot internationella avtal.
– Slutligen handlar det om en väldigt enkel sak. Det handlar om huruvida den nationella lagstiftningen kan trampa över internationella människorättsavtal och EU-rätt. Vi svarar att man inte kan. Det här var också den tydliga synen hos alla rättslärda som utskottet hörde, sa Kontula på presstillfället.
Enligt Kontula handlar det inte bara om en enskild lag. Grundlagsutskottets utlåtande utgör linjedragningar som fungerar som prejudikat i flera årtionden framåt, även om lagen aldrig skulle tillämpas i praktiken.
SDP:s samtliga utskottsmedlemmar godkände utskottets utlåtande. Enligt Kontula fick hennes motförslag först stöd av SDP:s ersättare Elisa Gebhard. Gebhard deltog ändå inte i omröstningen.
En lång rad rättslärda anser att lagen står i direkt strid med människorättsavtal.
Grundlagsutskottet är slutligen den instans som tolkar om lagar följer grundlagen och Finlands internationella förpliktelser.
