En trettioårig man misstänks för grova sexuella övergrepp mot upp till 200 barn via sociala medier. Den misstänkte använde sig främst av det anonyma chattrummet Omegle.
På Omegle var det tidigare möjligt att videochatta med en främmande person som plattformen slumpmässigt valde ut. Eftersom åldersgränserna inte övervakades närmare, kunde barn paras ihop att samtala med vilken vuxen som helst oavsett hens ålder.
Omegle existerar inte längre, men då en plattform stängs ner uppstår nya plattformar lika snabbt.
– Det är svårt eftersom sociala medier ju finns på internet. Det är ingen fysisk plats som vi kan sätta ett lås på, utan det kommer nya hela tiden, säger Linda Mannila. Hon är biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet och har forskat bland annat i digital kompetens bland barn.
Enligt Mannila är applikationer med anonyma chattar särskilt riskfyllda för barn. Människor med onda avsikter kan dra nytta av anonymiteten, och det är dessutom lätt att kontakta helt främmande människor. Även på applikationer där det är möjligt att skicka direkta meddelanden till användare som inte är ens vänner, finns det en risk att okända närmar sig barn.
Polisen påminner i sitt pressmeddelande om att barn också kan falla offer via applikationer som Tiktok, Instagram, Snapchat, Discord och Random.
Vuxnas engagemang behövs
Även om det nuförtiden förs en diskussion om plattformarnas egna ansvar, och hur man kan göra plattformarna till tryggare miljöer för barn så har vuxna en nyckelroll.
– Det är tekniskt sätt ganska svårt att digitalt reglera plattformarna så att det faktiskt håller över en längre tid, och därför är föräldrarnas och andra vuxnas engagemang och roll väldigt central.
Mannila förespråkar i alla situationer en öppen kommunikation framför förbud och skrämseltaktiker, för att hålla barn borta från sociala medier. En öppen dialog är den enda strategin som kan fungera över en längre tid, säger hon.
– Börjar vi stänga ner vissa appar så dyker det upp femton nya om en vecka, och så får vi fundera igen, säger Mannila.
Det är också viktigt att man som förälder kan behålla lugnet och är beredd på att vara den vuxna i rummet om något går fel.
– Varje barn behöver en trygg vuxen att gå till. Inte någon som börjar säga att; vad var det jag sa och skuldbelägga barnet för att man själv blir så skrämd. Det är centralt att våga visa engagemang och prata med barnet också om jobbiga saker.
Öppen kommunikation och medieläskunnighet
Linda Mannila påminner ändå om att de olika plattformarna även för med sig mycket gott. Största delen av de som rör sig på sociala medier har goda avsikter och är där av samma orsaker som barn och unga.
– Det är en balansgång. Man kan inte heller tänka sig att man ska börja övervaka allting för då känner också barnet att man inte litar på det. Därför behövs den öppna kommunikationen så att man kan bygga en gemensam tillit.
Enligt Mannila är det viktigt att vi funderar kring digitaliseringen och utvecklingen av nya typer av plattformar, som vi rör oss i utan någon större eftertanke.
En grundregel för all användning av sociala medier är att: oberoende av om man är barn eller vuxen, ska man fundera på var gränsen för vad som är privat och vad som får delas med resten av världen går.
– Medieläskunnighet, digital kompetens och ansvarsfull användning är väldigt centralt oberoende av ålder. Alla måste vi fundera på de möjliga faror och risker som kan finnas, säger Mannila avslutningsvis.
