Start

Svenskan räcker inte alltid till i Åbo: ”Jag skulle inte marknadsföra Åbo som en tvåspråkig stad ute i världen”

Åbo ses ofta som en tvåspråkig stad med högskolor på båda språken och en betydande mängd av invånarna talar svenska. Men vad tycker de som har svaga kunskaper i finska, är Åbo en tvåspråkig stad?

Flygbild på åbo.
”Jag skulle säga att Åbo är en tvåspråkig studiestad, men inte att Åbo är en tvåspråkig stad” säger Sandra Österlund Bild: Arash Matin / Yle

– Det talas båda språken, men nej jag skulle inte säga det. Jag skulle inte marknadsföra Åbo som en tvåspråkig stad ute i världen, säger Jonathan Eriksson.

– Jag skulle säga att Åbo är en tvåspråkig studiestad, men inte att Åbo är en tvåspråkig stad annars. Det har förändrats under åren, jag tycker att det har blivit mer tvåspråkigt under åren, men det går i vågor. Men jo, jag skulle säga att Åbo är en tvåspråkig studiestad, säger Sandra Österlund.

Sandra Österlund och Jonathan Eriksson flyttade till Åbo utan kunskaper i finska. Eriksson kommer från Åland och började studera i Åbo 2019 och Österlund är från Österbotten och flyttade till Åbo 2014.

På en skala från 1-10, var skulle du säga att dina finska kunskaper låg då du flyttade till Åbo?

– Två skulle jag säga, och de är nog fortfarande på en tvåa, säger Eriksson.

– Kanske en tvåa, nu är de på en femma. Jag förstår bättre nu då jag varit mer i finska sammanhang, säger Österlund.

Enligt Österlund klarar man sig på svenska i Åbo om man rör sig i de kretsar där svenska är det dominanta språket.

– Nog är det svårare, men om man kan engelska så klarar man sig.

Eriksson säger att det inte räcker med svenskan i Åbo utan man måste kunna engelska.

– Då jag har varit i kontakt med till exempel sjuvård eller husbolag har jag varit tvungen att ta det på engelska då andra parten inte kunnat svenska. Det känns tråkigt, säger Eriksson.

Lättare att ta till engelska än till finska

I vardagen tar Österlund till svenskan först rent av principskäl.

– Det beror såklart på situationen, jag tar till svenska först men så anpassar jag mig enligt behov. Men det beror på sammanhanget.

– Jag pratar på svenska eller finska om det är korta fraser, men om det blir längre så tar jag till engelska, säger Eriksson.

En ung man i glasögon står i ljusblå kragskjorta framför ett träd.
Jonathan Eriksson flyttade till Åbo från Åland. Bild: Privat

I situationer som berör hälsovård eller vid bankärenden så tar både Österlund och Eriksson till engelska, för att det i flesta fall är det språk som alla parter förstår bättre än det andra inhemska.

– Engelska är ett lingua franca, ett språk som alla talar. Så om någon inte talar svenska är oddsen större att den talar engelska, säger Eriksson.

Hur känns det att inte klara sig på sitt modersmål?

– Man känner sig som en främling i sitt egna hemland det gör man. Men så är det ju upp till var och en att lära sig det andra språket. Så jag har kanske mig själv att skylla att jag inte lagt tid och energi på att lära mig finska. Sen är Finland officiellt ett tvåspråkigt land så man ska kunna klara sig på båda språken, säger Eriksson.

Österlund berättar att känslan av skam ofta förknippas med att tala dålig finska.

– Jag är lite för feg för att tala finska. Jag tror många som inte kan perfekt finska känner en skam och man är lite rädd för att säga fel.

Språkfrågan kan vara en orsak till flytt från Finland

Varken Österlund eller Eriksson har planer på att flytta från Åbo på grund av språkfrågan. Österlund flyttade till Sverige efter andra stadiet och hade planer på att flytta tillbaka till Sverige efter examen, men Åbo fick henne att stanna.

– Jag har trivts såpass bra så jag har stannat. Men jag förstår dem som flyttar, speciellt med jobb.

Österlund hittade en svenskspråkig arbetsplats efter sina studier vid Åbo Akademi.

Eriksson studerar fortfarande men är öppen för att stanna så länge han hittar ett jobb där han kan tala svenska.