Ungern har i omkring ett års tid blockerat besluten som gäller militärhjälp till Ukraina från den Europeiska fredsfaciliteten (EPF), alltså den EU-fond som gör det möjligt för medlemsländerna att få kompensation för sina vapenleveranser till Kiev.
Ungerns agerande är möjligt eftersom besluten gällande EPF kräver enhällighet.
Det har under vårens lopp funnits en växande frustration bland de övriga medlemsländerna över att ett land ständigt förhalar de akuta frågorna.
Men reglerna för hur man använder avkastningen från de frysta ryska tillgångarna till Ukrainas förmån kan tolkas annorlunda, enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell.
– EU-fördraget ger lagliga vägar att gå vidare även om ett medlemsland inte vill delta, sa han då han anlände till utrikesministrarnas möte i Luxemburg på måndagen.
Ungern vill utmana beslutet
EU-kommissionen föreslog i mars att man ska använda intäkterna från den ryska centralbankens frysta medel till militärt stöd till Ukraina, och det fick också grönt ljus av ministerrådet förra månaden.
– Eftersom Ungern inte deltog i beslutet så behöver landet inte delta i tillämpningen, konstaterade Borrell.
Det skulle betyda att den första penningleveransen på 1,4 miljarder euro kan nå Kiev redan nästa vecka.
Den här juridiska utvägen kan också underlätta G7-ländernas beslut nyligen att ge ett lån på 50 miljarder dollar till Ukraina, eftersom det är tänkt att avkastningen från de frysta ryska medlen också kan användas för att betala tillbaka lånet.
Men Ungern ger inte upp, och landets utrikesminister Péter Szijjártó skriver på sin Facebooksida i dag att ett ungerskt juridiskt team i Bryssel nu letar efter sätt att utmana EU-beslutet.
Åtgärder mot kandidatlandet Georgiens regering
Samtidigt varnar Borrell att den georgiska regeringens politik kan stänga dörren till ett framtida EU-medlemskap.
Orsaken är att landet antog en omstridd så kallad agentlag i maj.
Enligt den kommer organisationer och media som får minst 20 procent av sin finansiering från utlandet att stämplas för att driva främmande makters intresse.
Från EU-håll betonar man ändå att möjliga straffåtgärder ska rikta sig mot regeringen, och inte mot folket som till en överväldigande majoritet är för en framtida anslutning till unionen.
Att dra in kandidatstatusen betraktas i detta läge ändå som en alltför stark reaktion, och utrikesministrarna diskuterade i Luxemburg snarast olika slags åtgärder ifall läget försämras ytterligare i Georgien.
Det handlar i första hand bland annat om att inhibera möten på hög nivå och stoppa olika avtal mellan EU och Georgien.
Ny sanktionsomgång fick grönt ljus
Också det 14:e sanktionspaketet mot Ryssland godkändes slutligen under måndagens utrikesministermöte.
Det tar för första gången sikte på den flytande ryska LNG-naturgasen, men det blir inget totalförbud.
Istället förbjuds all framtida investering i rysk LNG och efter en övergångsperiod på nio månader är det förbjudet att använda EU:s hamnar för omlastning.
Finland och Sverige får rätt att avbryta vissa LNG-kontrakt.
Man svartlistar också 27 fartyg i den så kallade skuggflottan och listan kan utökas senare.
Även om det senaste sanktionspaketet kritiserades som för svagt efter EU-ambassadörernas uppgörelse förra veckan, så välkomnade bland annat utrikesministrarna från Estland, Finland och Sverige de nya åtgärderna.
Arbetet på följande sanktionspaket inleds genast
Ett nytt sanktionspaket är redan under arbete, men att det mest pro-ryska medlemslandet Ungern tar över EU:s ordförandeklubba har väckt misstankar om att sanktionerna inte går vidare.
Finlands utrikesminister Elina Valtonen (Saml) säger att hon utgår ifrån att ordförandelandet driver de gemensamma intressena framom de nationella, och att nya sanktionspaket kommer att genomföras.
- Inte enbart mot Ryssland, vi talade idag också om att det behövs ett sanktionspaket mot Belarus så snart som möjligt.
Uppdaterat 19:58 med kommentaren från utrikesminister Valtonen
