Grundlagsexperterna har varit skarpt kritiska till förslaget till avvisningslag som behandlas av riksdagen som bäst.
Den brådskande undantagslagen skulle bland annat göra det möjligt att stoppa asylsökande vid gränsen utan att ta emot deras asylansökningar.
– Som professor i folkrätt och akademiker är det naturligtvis helt oacceptabelt för mig att man öppnar det internationella fördragssystem som byggts upp i decennier och som Finland varit en stark anhängare av, säger professor emeritus i folkrätt Martti Koskenniemi till Svenska Yle.
Han är en av de experter som hörts av riksdagen i samband med beredningen av propositionen.
Han betonar att Finland inte kan avvika från förbudet mot återsändande av asylsökande utan att bryta mot internationella avtal och EU-rätten.
Enligt Koskenniemi är regeringen själv medveten om saken, då det i lagförslaget konstateras att det råder ett spänningsförhållande mellan propositionen och stadgan om den grundläggande rätten till asyl.
Så vilka möjligheter har Finland att gardera sig mot hybridpåverkan och instrumentalisering av migranter om avvisningslagen inte duger?
Martti Koskenniemi listar tre konkreta alternativ.
1. Ta stöd av EU:s gemensamma asylpolitik
Enligt artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan EU-länderna besluta om tillfälliga åtgärder för ett medlemsland som blir föremål för en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer.
Artikeln tillämpades på Polen, Lettland och Litauen år 2021 och 2022 efter att regimen i Belarus mobiliserat migranter till ländernas gräns.
De temporära åtgärderna inbegriper bland annat ett snabbare återvändande vid avslag samt en möjlighet att sköta asylprocesser och eventuella överklaganden vid gränsen.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har vid flera tillfällen intygat att EU är redo att hjälpa Finland om Ryssland skulle försöka destabilisera Finland genom att slussa migranter till gränsen.
Enligt Koskenniemi borde Finland i samarbete med kommissionen ha lagt fram ett förslag till medlemsländerna som hade gjort det möjligt för Finland att tillfälligt avvika från de gemensamma asylbestämmelserna.
Ett sådant förfarande skulle vara förenligt med EU:s regler, anser Koskenniemi.
– Det hade absolut varit rätt väg att gå. Jag förstår inte varför man valt annorlunda.
2. Sköt asylprocessen nära gränsen
Finland har också möjlighet att använda sig av ett nytt gränsförfarande för att sköta asylprocessen vid gränsen, fortsätter Koskenniemi.
Gränsförfarandet, som inte ska förväxlas med den föreslagna avvisningslagen, ingår i den migrationspakt som EU-länderna enades om på våren.
Förfarandet syftar till att snabba upp behandlingen av grundlösa asylansökningar och påskynda återsändandet av dem som fått avslag.
Sökande som omfattas av gränsförfarandet måste vistas i en förläggning vid eller nära gränsen medan asylansökan behandlas.
EU:s gränsförfarande kan tillämpas på samtliga asylansökningar som lämnas in vid EU:s yttre gräns, till exempel vid Finlands östgräns.
Gränsförfarandet möjliggör också att sökande som fått avslag avlägsnas snabbare, till exempel om en person utgör ett hot mot Finlands nationella säkerhet.
3. Gemensamma åtgärder mot instrumentalisering
Vidare hänvisar Martti Koskenniemi till nya åtgärder mot åtgärder mot instrumentalisering som ska träda i kraft år 2026.
– Här finns många bestämmelser som gör det möjligt att luckra upp asylprocesserna, att förlänga tidsfristerna samt att överföra resurser från de övriga medlemsländerna till de drabbade länderna
Enligt Koskenniemi borde Finland vara i kontakt med kommissionen för att utreda om de nya bestämmelserna kunde tillämpas redan tidigare.
Det här skulle enligt honom vara möjligt inom ramen för det nuvarande EU-fördraget.
