Precis invid Mietoisviken, bland ståtliga lindar och ekar, står ett stort gulmålat hus med vita knutar. Vi har kommit till Saaris gård i Virmo, cirka 30 kilometer nordväst om Åbo.
Herrgården omges av stora gräsytor och trädgårdar, som klyvs av ett par prydliga sandade vägar som leder till huset. Framför huvudbyggnaden finns en rondell med en blomrabatt och på båda sidorna av ingången står stentrappor. Väldigt herrgårdsaktigt. Bakom huset kan man skymta åkrar och Mietoisviken.
– Huset är byggt i gustaviansk stil och Saaris gård har faktiskt fungerat som ett stilgivande exempel för den finska gustavianska arkitekturen, berättar Ida Enegren, residenskoordinator på gården.
Gårdens historia sträcker sig långt tillbaka. Man har lyckats datera ett brev från 1200-talet, från biskopen i Åbo, som deklarerar att gården nu tillhör kyrkan.
På 1500-talet fick kyrkan maka på sig för den svenska kungen som beslagtog gården. Gården tillhörde sedan växelvis den svenska kronan och privata ägare. Från slutet av 1700-talet till 1940-talet hörde Saaris gård till släkten Aminoff, för att sedan tas över av finska staten som inrättade en forskningsenhet för jordbruk där.
År 2006 köpte Konetiftelsen Saaris gård för att inrätta ett konstnärs-och forskarresidens.
En greve med gröna fingrar
Det är få saker som får fantasin att skena iväg så som herrgårdar. Den ståtliga men samtidigt eleganta stämningen, de vackra färgerna och storskaligheten av huset och den omgivande gården för tankarna till Downton Abbey, Hercule Poirot, Fröken Julie och otaliga andra scener från såväl böcker som filmer och serier. Om brädspelet Cluedo skulle utspela sig i Finland kunde det nog ske på Saaris gård.
Finns det några spökhistorier, legender eller intressanta historiska händelser kopplade till gården?
– Den frågan får vi ofta, säger Ida Enegren med ett leende.
– Vi har inga spökhistorier, men en intressant historia är att här bodde greve Augustin Ehrensvärd i slutet av 1700-talet. Greven var en ivrig trädgårdsmästare och fick för sig att pröva på att odla ris. Han var också vän med Carl Von Linné som tyckte det lät som en god idé och uppmuntrade Ehrensvärd per brev, berättar Enegren.
Greve Ehrensvärd lär ha trott att åkrarna nedanför tomten, som täcks av havsvattnet om våren, skulle passa bra som risplantager men tyvärr känner historien inte till vad det blev av hans risodlingar.
Trots besvikelsen av att inga av grevens risodlingar finns kvar, finns det annat från hans tid.
– Vi har syrener och också hallonbuskar vars rotsystem har analyserats och därifrån har man kunnat fastställa att buskarna är ända från 1700-talet, berättar Enegren.
En fristad för konst och forskning
Ida Enegren är själv med och skriver Saaris gårds historia. Hon jobbar som residenskoordinator och jobbar tätt ihop med konstnärer och forskare som fått residens att bo på gården.
Konestiftelsen köpte upp gården 2006 och restaurerade byggnader, all renovering gjordes med målet att det gamla kulturhistoriska arvet lyfts fram. 2008 öppnade gården sina dörrar som residens.
– På sommaren har vi arbetsgrupper och konstnärskollektiv som jobbar här cirka två till fyra veckor och på vinterhalvåret har vi enskilda konstnärer som kommer hit för att fokusera på sitt konstnärliga arbete i två månaders tid, förklarar Enegren.
Gården välkomnar konstnärer från alla discipliner, det kan handla om visuell konst, scen- och performanskonst, film, musik, litteratur eller något annat. Ytterligare kan forskare söka residensskapet om deras forskning är finansierad av Konestiftelsen. Stiftelsen stöder humanistisk, samhällsvetenskaplig och miljövetenskaplig forskning samt konstnärlig forskning.
Vad får dem att komma hit?
– Residenset kan fungera som en lugn plats dit konstnärer kan komma och avskärma sig och fokusera på sitt eget arbete men det kan också fungera som en plats för växelverkan. Det skapas ofta en stark kollegial sammanhållning mellan gästerna, både konstnärer och forskare.
– Vi ser oss själva lite som en metaforisk brunn, dit människor kommer och samlas för att hämta vatten men också för att dela problem, lösningar och funderingar.
För att ge konstnärerna och forskarna lugn och ro, är Saaris gård öppen för allmänheten endast en dag om året, när det ordnas öppet hus i maj. Utanför gården finns dock en kulturstig som är öppen för allmänheten året om.
Artikeln uppdaterades 7.7.2024 klockan 14:11. Tidigare var Konestiftelsens namn felskrivet som KONE-stiftelsen. KONE syftade felaktigt till företaget. En mening lades till om vilken typ av forskning stiftelsen stöder och ett tillägg gjordes i Ida Enegrens citat om att sommarens vistelser kan vara två till fyra veckor långa.
