En annorlunda lektion pågår i ett lågstadium i den malaysiska huvudstaden Kuala Lumpur.
Tre lärare har hand om undervisningen, och en av lärarna kommer från Finland.
Fler lärare betyder att de kan ägna en hel del uppmärksamhet åt eleverna, och det syns. Eleverna är mycket riktigt uppenbarligen engagerade och ivriga att lära sig.
Lärarna är trevligare, vi får mindre läxor och vi får också tid att leka
eleven Zachary George, 8 år
I förskolan och under det första året i lågstadiet blev de här eleverna undervisade i enlighet med det brittiska skolsystemet. Nu är det finska metoder som gäller, och åttaåringen Zachary George säger att han uppskattar dem.
– Jag gillar det finska systemet, säger han.
Finland slår ut Storbritannien
Georges klasskamrat Putri Khalysa gillar likaså de finska metoderna. Hon säger att klassrummen är rymligare och att miljön är trevligare än förr.
– Det finska systemet är också skojigare. Förr måste vi sitta stilla under lektionerna, men nu får vi flytta på oss från en plats till en annan, konstaterar hon.
Khalysa och George går i en unik skola.
Det är frågan om den äldsta privata skolan i Malaysia och den är också den första i landet som inför det finska skolsystemet.
Verkställande direktör Hisham Hamzah och de övriga beslutsfattarna i skolan var inte nöjda med varken det malaysiska eller det brittiska systemet.
De var därför på jakt efter ett alternativ.
– Målet med utbildning är att utrusta våra barn så att de kan klara sig i framtiden. I det avseendet är det finska skolsystemet det bästa, säger Hisham.
Cempaka grundades i början av 1980-talet av Hishams mor, som var missnöjd med de statliga skolorna i Malaysia. Den blev snabbt populär, och i dag har den sammanlagt 1 600 elever.
– Det finska systemet är mer flexibelt än de andra systemen. Vi har länge velat göra oss av med inriktningen på betygsättning och prov, förklarar Hisham.
Veteran gillar finsk mångsidighet
Abby Chung har arbetat som lärare i nästan 40 år. Hon har en lång erfarenhet av det brittiska och det malaysiska skolsystemet, och säger att hon nu föredrar det finska systemet.
– Inlärningen är mer mångsidig. Den är också mer omfattade och vidsynt, så jag ger två tummar upp till det finska systemet, konstaterar hon.
Chung har märkt att de unga eleverna uppskattar att de ibland också får leka under lektionerna.
Hon säger att undervisningen förr enbart gick ut på att få barnen att avklara proven med så höga betyg som möjligt.
Chung berömmer sina finländska kolleger som hjälpte henne att vänja sig vid de nya metoderna. Hon säger att det nu känns fint att minst tre lärare alltid deltar i undervisningen i klasserna.
Också föräldrarna är nöjda
Sammanlagt jobbar sju finländska lärare och en finländsk rektor i skolan.
Abby Chung konstaterar att de alla har fått positivt gensvar av många föräldrar, bland dem britten James Keebon.
– Min sjuåriga dotter väntar alltid med iver på att få gå till skolan. En sådan attityd underlättar inlärningen, så vår erfarenhet har hittills varit synnerligen positiv, säger han.
Keebon har jobbat som lärare i skolans högstadium i 15 år. Han är gift med en malaysier, och de bestämde sig för att placera sina två barn i skolans lågstadium.
Den tio år gamla sonen börjar följa det finska skolsystemet nästa läsår. Keebon säger att han personligen ser fram emot att systemet sedan införs också i högstadiet.
Först i Mellanöstern, sedan i Sydostasien
Rektorn Helmi-Riikka Olkinuora har jobbat i Cempaka i ett år. Hon förklarar varför hon tycker att det finska skolsystemet fungerar väl.
Vi vill se till att eleverna mår bra, att de vill gå till skolan och att de njuter av skolgången och av inlärningen
säger Olkinuora
– Det här är de grundläggande ingredienserna i det finska systemet, och de är också systemets styrka, konstaterar hon.
För Olkinuoras del är det här den andra skolan där hon har varit med om att införa det finska skolsystemet. Det första projektet verkställde hon i arablandet Oman.
– Där grundade man en helt ny skola för att ta i bruk de finska metoderna. Projektet i Kuala Lumpur är mer komplicerat eftersom det finska systemet ersätter ett annat beprövat system, säger hon.
Finland gagnas på många sätt
Olkinuora berättar att det finska systemet har införts i skolor i många olika länder: främst i Asien, men också bland annat i norra Afrika.
Det betyder att en hel del finländska lärare nu arbetar utomlands.
– Högt utbildade lärare skickas utomlands, men största delen av dem återvänder senare till Finland. Då tar de med sig värdefull kunskap som de har fått under sina vistelser i andra länder, konstaterar hon.
Olkinuora betonar att Finland också på andra sätt har nytta av den här formen av utbildningsexport.
Exempelvis förbättras Finlands rykte om att vara ett avancerat land med en kunnig befolkning.
– I skolorna pratar vi dessutom om Finland och om finskhet. Många elever vill naturligtvis sedan besöka Finland för att bekanta sig med landet som turister, berättar hon.
Olkinuora säger att elevernas föräldrar likaså på ett positivt sätt blir intresserade av Finland. Hon kan tänka sig att en del av eleverna i framtiden vill börja arbeta för finska företag.
Olkinuora har märkt att det är lätt att hitta finländare som vill prova på att undervisa utomlands.
Många av dem har själva gått i internationella skolor, så de är vana vid att ha att göra med människor från andra länder.
– En del är ensamstående medan andra kommer med en partner eller med sin familj.
Många lärare ämnar stanna bara en kort tid, men det händer att de sedan blir förtjusta i att leva utomlands
rektor Helmi-Riikka Olkinuora
Själv ska Olkinuora nu hjälpa skolan att anställa ytterligare sex finländska lärare. Det innebär att hela 14 finländare jobbar i skolan nästa läsår, och det antalet ökar dessutom märkbart när de finska metoderna tas i bruk också i högstadiet.
Vad är dina erfarenheter av det finska skolsystemet? Håller du med det som sägs om skolsystemet i artikeln? Berätta i kommentarerna.
