– Det här är en väldigt intressant öppning. Finland har nu i och med Natomedlemskapet fått en möjlighet att använda sig av ett av våra styrkeområden, konstruktion av arktiska och isbrytande fartyg, för att placeras i en betydligt starkare industripolitisk position.
Så beskriver understatssekreterare Petri Peltonen ICE Pact-samarbetet mellan Finland, Kanada och USA.
Samarbetet handlar om att bygga mellan 70 och 90 moderna isbrytare för att möjliggöra utökad sjöfart i de arktiska vattnen.
Enligt Peltonen skapar samarbetet ekonomiska möjligheter för finländska varv och finländsk designexpertis.
Experter varnar om konsekvenserna för klimatet
Polarisarna krymper i accelererande takt och väntas fortsätta krympa allt fortare som följd av klimatkrisen.
Att öppna upp nya farleder i de arktiska vattnen är något flera supermakter haft på önskelistan redan länge.
Både Natoländer och bland annat Kina och Ryssland har planer på att öppna upp nya fraktrutter i de arktiska vattnen.
Men ökade utsläpp från nya farleder kring polarområdena kommer enligt experter med stora risker för klimatsäkerheten.
– Självklart skulle vi föredra att sjöfarten i Arktis inte utökas. För klimatet och miljön skulle det absolut vara bäst. Men vi måste vara realistiska och inse att trafiken i de arktiska vattnen oundvikligen kommer att öka, säger David Thomas, marinbiolog och professor i forskning kring arktiska ekosystem vid Helsingfors universitet.
Polarområdena är speciellt känsliga för föroreningar
Arktis värms redan nu upp snabbare än resten av planeten.
I vissa områden av Arktis är uppvärmningen upp till åtta gånger snabbare än planetens medeltal.
Den svarta kolen som utlöses vid förbränning av fossila bränslen är speciellt skadlig för de arktiska isarnas framtid.
– Svart kol som faller på vit is eller snö är ett verkligt problem eftersom det påskyndar isens smältning. Den svarta, mörka färgen absorberar värme och minskar reflektionen av värmeenergin tillbaka till rymden. Det leder i sin tur till att isen i de arktiska områdena smälter ännu snabbare, förklarar professor Thomas.
Petri Peltonen håller med om att det är viktigt att hitta nya, klimatvänligare teknologier inom sjöfarten.
– Nya tekniska lösningar är nödvändiga då den mänskliga aktiviteten i de arktiska områdena kommer att öka. Den nyaste finländska isbrytaren Polaris är till exempel den enda isbrytaren i världen som i dag använder LNG istället för traditionella bränslen, säger Peltonen.
Finland försöker leverera teknik till de arktiska områdena som kommer att respektera den känsliga naturen
Petri Peltonen
Thomas hoppas att utvecklingen av klimatsmartare teknologi kommer att stå i centrum under konstruktionen av de 70 till 90 nya isbrytare som ska byggas till följd av samarbetet.
– Det räcker inte att säga att vi har den bästa kunskapen inom isbrytningsteknologi i Finland. Det som nu är viktigt är att Finland blir en drivande kraft inom utvecklingen av nya, miljövänligare bränslen och teknologier för att köra de nya isbrytarna, säger Thomas.
Arktiska ursprungsbefolkningar i en utsatt position
Alla tre länderna i ICE-Pact samarbetet har ursprungsbefolkningar som bor inom de nationella gränserna.
Ökad aktivitet i de arktiska vattnen kommer sannolikt att få konsekvenser för de redan utsatta ursprungsbefolkningarna i Arktis.
– De här områdena är hem för många ursprungsbefolkningar. Deras levebröd och kulturer är tätt knutna till miljön och områdena de bor i. Ökad aktivitet i de områdena kommer sannolikt att påverka ursprungsbefolkningarnas möjligheter att skydda och utveckla sina egna kulturer, säger Dorothée Cambou, biträdande professor vid Helsingfors universitets juridiska fakultet.
Formuleringarna understryker aspekter som ekonomin och säkerhet, medan frågor kring klimatet kommer i andra hand
Dorothée Cambou
Cambou har i många år forskat kring mänskliga rättigheter och ursprungsbefolkningarna i de arktiska områdena.
Cambou ser kritiskt på att klimatsäkerhet och ursprungsbefolkningarnas rättigheter inte får mer plats inom politiken.
– Tyvärr finns det en diskrepans mellan våra klimatmål å ena sidan och frågor kring ekonomiska möjligheter och säkerhet å andra sidan. ICE Pact-avtalet återspeglar vår tids anda och den rådande ambivalensen kring olika målsättningar just nu, säger Cambou.
Gamla bränslen fasas ut – med nya innovationer kommer nya utmaningar
– Första juli var en viktig dag eftersom det blev förbjudet att använda bränslen med tjock eldningsolja i Arktis. Det är en viktig utveckling för att minska på den svarta kolen i de arktiska områdena. I verkligheten finns det dock en del villkor i avtalet som betyder att många fartyg inte kommer att vara tvungna att ge upp eldningsoljan förrän 2029, säger Thomas.
De nya bränslena som ska tas i bruk i de arktiska vattnen kommer enligt Thomas med sina egna utmaningar.
– Vissa av de nya bränslena som utvecklas innehåller paraffin, vilket i sig kan komma med utmaningar vid eventuella läckage. Om bränslen med paraffin läcker ut i de kalla arktiska vattnen kan bränslet klumpa ihop sig. Och med vår nuvarande kunskap har vi svårt att avlägsna bränslen som klumpat ihop sig i haven, säger Thomas.
Utmärkt möjlighet att se till att miljön är i en alldeles central roll då man bygger de nya isbrytarna
David Thomas
– Det faktum att Finland försöker leverera teknik till de arktiska områdena som kommer att respektera den känsliga naturen är säkert återigen något där vi i Finland verkligen kan visa att vår kunskap är stor, säger Peltonen.
”Det som sker i Arktis får följder för hela planeten”
I pressmeddelandet om ICE-Pact samarbetet från president Alexander Stubbs kansli står det skrivet att alla tre länderna ”erkänner den arktiska regionens betydelse för klimatet”.
Dorothée Cambou anser att formuleringarna i avtalet och presidentens uttalanden pekar på en hierarki där ekonomin och den nationella säkerheten placeras framför klimatet.
– Formuleringarna understryker aspekter som ekonomin och säkerhet, medan frågor kring klimatet kommer i andra hand. Då vi granskar det här avtalet som undertecknats av tre Natoländer måste vi fråga oss hur mycket länderna i själva verket tror på sin egen retorik, säger Cambou.
David Thomas hoppas att länderna och företagen som är involverade i samarbetet kommer att göra allt de kan för att skapa ny teknologi som minskar de negativa konsekvenserna för miljön.
– Nu finns det en utmärkt möjlighet att se till att miljön är i en alldeles central roll då man bygger de nya isbrytarna, säger Thomas.
– Med tanke på klimatet får det som sker i Arktis följder för hela planeten, konstaterar Cambou.
