Bland de lummiga träden och gravstenarna rör sig folk lugnt och stillsamt. Åbobor funderar över livets gång och Peter Eriksson går fram till dem som han tror kan behöva någon att diskutera både stora och små frågor med.
– Förr gick jag oftare fram till människor men nu då jag har mera erfarenhet så är jag mera försiktig. Om jag ser att det är en människa som koncentrerar sig på det man nu gör här så stör jag inte.
En del av de som Eriksson samtalar med bokar tid på förhand, men ibland kommer folk upp till honom på begravningsplatsen för att lätta på hjärtat. Diskussionerna varierar beroende på åldern bland besökarna. Eriksson berättar att med äldre personer pratar han ofta om ensamhet och saknad.
– En hel del samtal med yngre handlar om mänskliga relationer. De delar först med sig om en andlig upptäckt men kommer sen in på vad de egentligen vill reflektera över.
För Eriksson är de svåraste diskussionerna sådana där den han talar med är i ett förhållande där denna inte behandlas väl.
– Jag kommer ihåg vad vi talat om men går inte aktivt och tänker på det, det är inte i bruksminnet hela tiden. Det skulle bli för tungt.
De svåra diskussionerna är enligt Eriksson även de som ger mest, i alla fall då han får följa personen en längre tid.
– Sen då personen berättar på den senaste träffen att det är bättre, att det är mycket ljusare nu än när vi träffades första vår första träff, de diskussionerna minns jag.
Hur ska man öppna upp diskussionen med dig om man stöter på dig här?
– Det behöver inte vara svårare än att hälsa och säga att man skulle vilja tala om någonting. Förr kunde det vara så att folk inte vill störa, men kom och tala eller ta kontakt så kommer vi överens om en träff.
Åbo begravningsplats är med sina 59 hektar den största parken i Åbo. Bland gravarna är det lätt att tappa bort sig.
– Jag hittar nog dig fast du inte själv riktigt vet var du är, säger Eriksson.
Begravningsplatsprästen Peter Eriksson rör sig på olika platser på begravningsplatsen under vardagar klockan 10 till 16 fram till den 16 augusti.
