Pensionären Raili Pekkola i Helsingfors upplever inte själv att hon har något desto större problem med sitt ätande.
– Jag äter ganska mångsidigt, kommenterar hon.
Kostexperter har ändå sagt att Raili Pekkola, som har en demenssjukdom, borde få i sig mer energi för att få upp vikten.
Hon äter nu ofta någon proteinrik mjölkprodukt till mellanmål.
– Just betydelsen av att få i sig tillräckligt med protein var något som kostexperter betonade. Det var inget man förr i världen brukade fokusera på, påpekar Pekkola.
Att äta bröd med fisk på kan också vara ett bra alternativ till att ha ost på brödet.
Hon berättar dessutom att hon brukar tillsätta matolja i salladen.
Många äter för ensidigt
– Många är förbluffade över att det faktiskt är så lätt att få mer energi från sin måltid. Man kan helt enkelt lägga till lite nyttiga matoljor i maträtten, säger Merja Suominen.
Hon är verksamhetsledare vid föreningen Gery som värnar om äldre personers välmående, och till exempel hjälper dem med kosten.
Hon nämner att en stor del av de äldre äter ensidigt och har utmaningar med att äta nyttigt – till exempel till följd av svårigheter med att gå till butiken, dålig ork, eller till följd av ensamhet eller utmanande personlig ekonomi.
Det brister också i kunskapen om hur man äter mångsidigt.
– Forskning visar att det är viktigt att man reagerar och gör förändringar i ett tidigt skede om kosten inte är tillräckligt bra, konstaterar Merja Suominen.
Man behöver inte heller laga alla måltider själv. Suominen tipsar om att det i matbutiker också finns utmärkt färdigmat.
Det lönar sig att välja sådan färdigmat som innehåller tillräckligt med protein och energi, som inte är för salt och som innehåller fett av bra kvalitet, påpekar hon.
Undernäring ett stort problem bland äldre
5–10 procent av äldre som är minst 65–70 år och bor hemma bedöms vara undernärda. Det berättade Svenska Yle om nyligen.
Ofta ligger det någon sjukdom i bakgrunden, och experter säger att läkare i många fall är mer fokuserade på att behandla själva sjukdomen och inte så lätt fäster uppmärksamhet vid att patienten äter för lite eller för ensidigt.
– Särskilt vid Alzheimers sjukdom är det vanligt att matlusten försvagas kraftigt. Man har inte lust att äta och då är det svårt att bli intresserad av att äta nyttigt och att få i sig tillräckligt med energi och tillräckligt med näringsämnen, säger Merja Suominen.
Om man inte reagerar tidigt på kostproblem, så kan den äldre personen drabbas av viktnedgång, muskelförlust och till och med dö i förtid.
Att söka sig till läkare är viktigt men det kan dessutom vara viktigt att få hjälp av en särskild kostrådgivare. Det finns också nationella kostrekommendationer för äldre, i en rapport som innehåller konkreta bilder med tips på måltider.
– När vi tittar noggrannare på en persons kost och till och med besöker hemmet för att se hur måltiderna fungerar som helhet, så märker vi ofta att det saknas mycket. Ofta saknas protein och kosten kan vara väldigt ensidig, kommenterar Merja Suominen.
THL:s kostexpert: Börja med kostscreening
Heli Kuusipalo som är kostexpert och ledande sakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd (THL) säger till Svenska Yle att det borde införas regelbunden kostscreening, där äldre personer skulle få svara på frågor om vad de äter.
Enligt Kuusipalo borde det gälla alla äldre i landet – och de här screeningarna borde man delta i med några få års mellanrum. På det sättet skulle samhället kunna fånga upp personer som är i riskzonen.
– Fördelen skulle vara att funktionsförmågan upprätthålls. Bristfällig kost påverkar också humöret genom att det gör en deprimerad och minskar intresset för olika saker. Att äta rätt och nyttigt ökar livskraften och vitaliteten. Och också livslängden, säger Heli Kuusipalo.
Att äta tillsammans är en beprövad lösning
Närstående och hemvårdare har också en viktig roll i att sporra äldre att äta. Men det är samtidigt etiskt knepigt att insistera på att en person ska äta om han eller hon inte vill göra det.
Aptiten kan ändå öka med hjälp av lätt fysisk aktivitet före måltiden, eller så kan man se till att maten är tilltalande och varierad, vilket också hjälper till.
En ytterligare lösning som både hälsomyndigheten och föreningen Gery talar om är att möjliggöra för fler äldre att äta i sociala sammanhang.
– Fler äldre skulle kunna äta tillsammans, till exempel nära sitt egna hem. Här har det redan skett en hel del framsteg eftersom vissa församlingar och kommuner ordnar mycket prisvärda måltider för äldre och de kan också i vissa fall ge lite vägledning samtidigt, säger Merja Suominen på Gery.
Pensionären Raili Pekkola och hennes partner är lyckligt lottade. De har bara några hundra meter till en sådan lokal, som Helsingfors stad upprätthåller.
– På vardagar går vi ut och äta till servicecentralen för äldre, berättar hon.
Det är ett lätt sätt att få i sig hälsosam och relativt billig mat, och också socialt.
Men trots det så är det förstås också viktigt att äta i det egna hemmet.
