Enligt arkeolog Jan Fast, som leder utgrävningarna är lerfiguren utsmyckad med tatueringar eller kroppsmålningar och kroppen är formad som en säl eller en sittande fågel.
Figuren är snyggt formad och fyndet är både fascinerande och spännande, beskriver Fast.
– Huvudet tittar snett uppåt, såsom de här idolerna ofta gör. Figuren har en näsa, en öppen mun och ögon.
4 800 år på nacken
Enligt Jan Fast är fyndet så unikt, att en arkeolog hittar ett liknande fynd kanske en gång i livet - om ens det.
– Den har 4 800 år på nacken. Att hitta ett så helt och stort föremål från den här tiden är väldigt sällsynt. En liknande lerfigur hittades i Jomala på Åland för hundra år sedan. Det här är unikt också i en nordeuropeisk kontext.
Lerfiguren hittades under det nordiska amatörarkeologiska utgrävningslägret som arrangeras av Mariehamns medborgarinstitut.
Cirka 50 amatörarkeologer från Finland och Sverige deltar i lägret.
Lerfiguren en del av en ritual?
Men vilket syfte hade lerfigurerna för de människor som besökte platsen för 5 000 år sedan?
Det är något arkeologerna har grubblat på sedan den första lerfiguren hittades på Åland, konstaterar Jan Fast.
– Vi kommer ju inte in i stenåldersmänniskans tankevärld. Men vi antar att föremålen användes i ritualer och är kanske kopplade till shamanism. De avbildar kanske shamanen själv, som är halvt en människa och halvt ett djur. I det här fallet är det inte långsökt att säga att figuren är en blandning av människa och säl eller människa och uggla.
Djurvärlden stod nära shamanen då själadjuren skulle föra shamanen till andra sfärer.
Sälen kan dyka under vattnet och fågeln flyga högt uppe i himlen, förklarar Fast.
– Den här figuren hör säkert till de animistiska trosföreställningarna under stenåldern.
Inte en vanlig boplats för stenåldersmänniskan
Utgrävningsstället i Geta är mycket rikt på fynd, och utgrävningarna kommer att fortsätta nästa sommar.
Enligt Fast är det frågan om en rituell plats för stenåldersmänniskan.
Den kan också ha varit en gravplats, eller både och. Man har redan hittat flera idoler utan huvuden under utgrävningarna.
– Det här är inte en vanlig boplats utan en plats där något speciellt har hänt, kanske under flera generationer. De verkar ha bränt stora eldar här för marken är svart av sot och den luktar av sältran. Lerfigurerna eller idolerna har kanske slängts i elden och det har utgjort en viktig del av vad som har skett här.
Hufvudstadsbladet var först ute med nyheten om fyndet.
