Naturskyddsförbundet föreslår ny jättenationalpark i sydvästra Finland: ”En alldeles exceptionell ödemarksmiljö”

Sydvästra Finlands nationalpark skulle sträcka sig över nio kommuner. Marken ägs redan helt av staten, vilket kan vara en avgörande sak för den möjliga parkens öde.

Kurjenrahka nationalpark
Den nya parken skulle innehålla bland annat myrmarkerna i Kurjenrahka nationalpark. Bild: YLE/Peter Petrélius

Finlands naturskyddsförbund föreslår att nationalparken Kurjenrahka i Egentliga Finland och naturreservatet Vaskijärvi i Satakunta, samt ytterligare andra statsägda naturskyddade områden ska slås samman till en enda 11 000 hektar stor nationalpark.

Om initiativet blir verklighet skulle den nya nationalparken vara den största nationalparken i fasta södra Finland och sträcka sig över Aura, Eura, Masku, Virmo, Nousis, Pöytyä, Rusko, Letala och Åbo.

Totalt skulle initiativet skydda omkring 2 800 hektar ny mark.

På området trivs nästan alla Finlands stora rovdjur

Det nya området skulle alltså huvudsakligen knyta samman redan skyddade markområden till en nationalparkshelhet, i stället för en splittrad mosaik av områden.

– Det är frågan om en alldeles exceptionell ödemarksmiljö i södra Finlands förhållanden. På området trivs nästan alla Finlands stora rovdjur: björn, järv, lo och varg, säger Osmo Kivivuori, som har varit med om att förbereda Naturskyddsförbundets förslag.

Dessutom trivs där fågelarter som annars egentligen bara häckar i Lappland, enligt Kivivuori.

Osmo Kivivuori hör till den naturskyddsförening som har besvärat sig mot Kanax hönsgård.
Osmo Kivivuori är hoppfull för den nya nationalparkens framtid. Bild: Yle/Annvi Gardberg

Nationalpark som passar en tom statskassa

Kivivuori tycker att den allmänna stämningen inom naturskyddet är att den sittande regeringen saknar ambition för naturskydd och att nedskärningar i den offentliga ekonomin försvårar att driva naturskyddsfrågor framåt.

– Men det här förslaget grundar sig i markområden som redan färdigt ägs av den finska staten, så markinköpskostnaderna skulle vara väldigt små. Dessutom behövs knappt någon ny infrastruktur eftersom sådan redan finns till exempel i Kurjenrahka, förklarar Kivivuori.

Med andra ord skulle det här kräva mindre ekonomiska satsningar jämfört med andra nationalparksprojekt.

Det här gör Sydvästra Finlands nationalpark genomförbart också under det här regeringsprogrammet menar Kivivuori.

I naturskyddsförbundets förslag framgår det att nationalparkshelheten skulle förbättra möjligheterna till friluftsliv för en stor mängd invånare i både Egentliga finland och Satakunta.

På en 80 kilometers radie från området finns 20 städer, ett antal kommuner och hundratusentals invånare.

Kurjenrahka nationalpark
Skog i Kurjenrahka nationalpark i morgondiset. Bild: YLE/Peter Petrélius

Vad skulle den nya nationalparken erbjuda friluftslivsentusiaster?

– Framförallt skulle den erbjuda en mångsidig natur och ett större utbud av möjligheter att vistas i naturen. Det är en unik ödemarksmiljö relativt nära tätorter. Sedan pandemin har bara Kurjenrahka besökts av cirka 60 000 besökare per år. Jag tolkar det som att människor saknar lugnet av naturen, funderar Kivivuori.

Initiativet är långt ifrån klart för att genomföras. Naturskyddsförbundet samarbetar för tillfället med väsentliga intressenter i området såsom kommunerna, landskapsförbunden, NTM-centralen, Forststyrelsen, samt föreningar och organisationer.

Till och med försvarsmakten har kontaktats, eftersom Björneborgs brigad är verksam i närheten.

I sista hand landar förslaget på Miljöministeriets bord och en eventuell ny nationalpark föds genom en ny lagstiftning i riksdagen.

I förslaget kallas nationalparken för Sydvästra finlands nationalpark men naturskyddsförbundet har under juli haft en namntävling för ett slutgiltigt namn åt den tilltänkta parken.

”I sista hand är det en politisk fråga”

– Marschordningen är att ett sådant här förslag måste föras till Miljöministeriet, som avväger om det finns orsaker att grunda en ny nationalpark. De avväger naturskyddet, ekonomiska frågor och ser till det i förhållande till regeringsprogrammet. I sista hand är det en politisk fråga eftersom det är riksdagen som stiftar lagen om en ny nationalpark, säger Mikael Nordström, handläggningsdirektör på Forststyrelsen.

Vad är största utmaningen om man vill grunda en nationalpark?

– En nationalpark måste ha ett brett stöd både nationellt och lokalt. En utmaning är om den planerade parken har en inverkan på områdenas nuvarande användning, det kan handla om jakt, fiske eller något annat.

Porträtt av en person i vintermössa. I bakgrunden ett vinterlandskap och barrträd.
Ärendet om den nya nationalparken kan landa på Mikael Nordströms bord, om Miljöministeriet behöver Forststyrelsens hjälp i frågan. Bild: Arash Matin / Yle

Nordström nämner att som så ofta, är den ekonomiska biten avgörande.

Att grunda en nationalpark är inte gratis. I början behövs investeringar, på lång sikt behövs upprätthållning av till exempel vandringsleder.

En nationalparks uppgift är att besökare ska kunna bekanta sig med naturen, vilket inte är möjligt utan satsningar i tillgänglighet.

Efter att naturskyddsförbundet är färdigt med sitt förarbete, vänder de sig till Miljöministeriet.

Sedan är bollen hos ministeriet, innan lagförslaget landar på riksdagens bord.

Hur lång tid tar det innan den här nationalparken skulle kunna vara verklighet?

– Det är svårt att säga med lagstiftningsprocesser. Ministeriet gör sina utredningar och ärendet ska runt till olika utskott där det förs olika höranden. Men åtminstone ett år, säger Nordström.

Artikeln uppdaterades 09.08.2024 klockan 13.32 med preciseringen att nya nationalparken grundas i ett område där marken helt ägs av staten, i den tidigare versionen stod det att parken grundas i ett område som till största delen ägs av staten.