Det är vindstilla och solen bränner i ansiktet vid Björnsö hamn i Helsingfors en morgon i augusti. En ny arbetsdag har grytt och arkitekterna Mona Schalin och Kristina Karlsson ska strax bege sig söderut över havet till Estlotan där det finns tre gamla gårdar som hör till den äldre skärgårdsbebyggelsen.
Karlsson och Schalin utför kulturmiljö- och byggnadsarvsutredningen för Sibbo generalplan 2050.
– Vi besöker också öar sydväst om Fagerö där det finns ett eller två hus. Den här dagen är perfekt, säger Mona Schalin.
Det är soligt och blåser inte, vind är alltid en utmaning på fältarbeten.
Schalin och Karlsson ska gå igenom hela det äldre byggnadsbeståndet som tidigare har inventerats under olika tider i Sibbo, både i skärgården och på fastlandet.
– Vi spanar efter nya objekt, sådana som inte har blivit noterade eller funna. Också nyare arkitektoniskt värdefulla byggnader som har byggts efter föregående inventering uppmärksammar vi, berättar Karlsson.
Det finns mycket material från tidigare inventeringar men det har inte blivit systematiserat som det nu ska göras i den nya generalplanen. Arkitekterna korrigerar också felaktig information från tidigare inventeringar.
– Hus kanske inte står på den tomt som de är antecknade på. En del hus har rivits eller ändrats väldigt mycket på och sådant är viktigt att uppdatera, konstaterar Mona Schalin.
En arbetsdag ute på fältet innebär en hel del förhandsarbete för Karlsson och Schalin. Rutter ska planeras och det gäller att bekanta sig väl med de tidigare inventeringsuppgifterna.
– Under dagen åker vi runt och knackar på och intervjuar invånare om de råkar vara på plats. Vi fotograferar byggnaderna som ska inventeras, berättar Kristina Karlsson.
Till utrustningen för en dag ute i terrängen hör, förutom den blåa arbetsvästen, också gummistövlar och regnrock, samt flera kameror och en massa kartor som är utskrivna.
– Så måste man ha en bra båtförare som kan läsa sjökorten och som inte kör på grund, säger Schalin.
Materialet som arkitekterna dokumenterar och fotograferar samlas i Borgå museums databas. Informationen om enskilda byggnader publiceras inte offentligt.
– Sedan gör vi en rapport för generalplanen där vi tar med vissa exempel och berättar mera generellt om områdena och byggnaderna, säger Karlsson.
Hus och miljöer bär på historier
Schalin och Karlsson tycker att det är intressant och spännande att få träffa invånarna och de som bor i husen som ska inventeras. Av invånarna kan man få uppgifter som kompletterar tidigare historiska uppgifter.
– Berättelserna kring bebyggelsen är viktiga för att vi ska förstå varför vi vill bevara byggnader och varför miljöer är viktiga, säger Schalin.
Fältarbetet blir ett sätt att kommunicera med invånarna och ett sätt att förstå hur de ser på sina hus och på framtiden.
Fältarbeten för Sibbo generalplan 2050 har inletts i april och pågår till september.
